Pandemier har plågat mänskligheten genom tiderna. Pester, smittkoppor och influensor har återkommande orsakat stort lidande och död och ingen tror att den senaste pandemin, orsakad av ett coronavirus, är den sista. Men hur kan något så litet vända upp och ner på en hel värld?
Virus har kallats för ”en dålig nyhet insvept i protein”. I stort sett består de bara av sin arvsmassa inpackad i ett skyddande hölje och de kan inte ens fortplanta sig för egen maskin. De är därför helt beroende av att infektera en cell och kapa dess maskineri för att tillverka nya viruspartiklar.
Och just detta, att viruset utnyttjar cellens tillväxtmaskineri gör det svårt att hitta någonting som bekämpar viruset utan att det också skadar våra celler. Det andra utmärkande draget för virus är att arvsmassan hos alla virus muterar snabbt, ungefär en miljon gånger snabbare än vad vårt DNA gör.
Tillsammans med den mycket korta generationstiden på bara några dagar driver det på mutationshastigheten. Mutationerna kan innebära att virusen hittar sätt att undkomma vårt immunförsvar eller att de blir mer smittsamma och mutationshastigheten gör det svårare att ta fram vacciner.
Virusen ställer oss inför stora utmaningar men samtidigt har vi aldrig tidigare varit så väl rustade att ta oss an denna utmaning. I det här temanumret får ni träffa forskare som på olika sätt jobbar med att vi i framtiden ska ha bättre möjligheter att kontrollera, skydda oss från och bekämpa virus.
Ni får möta forskare som in i minsta detalj studerar vad som händer när ett virus infekterar en cell, hur virus sprids, om nya metoder för smittspårning och vad som görs för att få fram nya behandlingar och vacciner. Och kan det vara så att virus är den tändande gnistan bakom helt andra sjukdomar? Ni får också ta del av personliga berättelser om hur det är att leva med postcovid eller en kronisk virussjukdom som hiv. Redaktionen önskar er en lärorik och trevlig läsning och hoppas att alla hittar något som de finner intressant. Och för den vetgirige finns mycket mer att fördjupa sig i på vetenskaphalsa.se.
EVA BARTONEK ROXÅ, REDAKTÖR
