Äter du mycket kyckling, pasta, ost, dressing och oljor? Eller hör du till gruppen som konsumerar mycket yoghurt med flingor men avhåller dig från kaffe och kött? Forskare vid Lunds universitet har studerat hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Vissa konsumtionsmönster är mer hälsosamma än andra.
Resultatet verkar kanske inte så sensationellt eftersom det framkom att det vi vanligtvis kallar hälsosam kost, dvs högt intag av fiberrikt bröd, frukt och grönsaker men lite rött kött, charkuterier och sötade drycker (drycker sötade med socker och inte andra sötningsmedel), kan kopplas till mindre risk för hjärtinfarkt och typ 2-diabetes hos både män och kvinnor. Männen hade även en minskad risk för stroke och mindre uttalad viktuppgång. En kost som innehåller högt intag av lågfettprodukter såsom lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, var däremot kopplad till ökad risk för typ 2-diabetes.
Studie av matmönster istället för enskilda livsmedel
Kan man då inte äta mejeriprodukter längre, eller dricka kaffe? Jo, det kan man. Det unika med studien är att forskarna inte tittat på enskilda livsmedel och hur de påverkar oss, utan hur olika grupper av människor äter efter olika matmönster. Genom att studera kostdata från 20 487 friska deltagare och jämföra detta med deras hälsostatus 20 år senare har forskarna kommit till slutsatsen att vissa matmönster är mer hälsosamma än andra.
Forskarna fann följande sex grupper med olika matmönster:
- De kostmedvetna: Högt intag av fiberrikt bröd, frukt, grönsaker, frukostflingor, fisk och lättyoghurt och lågt intag av fiberfattigt bröd. För män inkluderade det även mycket grädde och för kvinnor mycket färskost. Lågt intag av rött kött, charkuterier och sötade drycker noterades hos båda könen.
- Lågfettgruppen: Högt intag av lättmargarin, lättmjölk och lättyoghurt, lågt intag av smör.
- Dressing- och grönsaks-gruppen: Högt intag av fleromättat fett i form av dressing/olja, grönsaker, kyckling, salta snacks, ris/pasta, stekt potatis och ost, men lågt intag av kokt potatis, sylt och socker.
- Traditionalisterna: Högt intag av ägg, margarin, kokt potatis, fisk, rött kött/charkuterier, grädde och mjölk med hög fetthalt.
- Te-frukost-gruppen: Högt intag av te, flingor, sylt/socker, yoghurt med hög fetthalt, mjölk med hög fetthalt, men lågt intag av kaffe och rött kött/charkuterier.
- Socker-gruppen: Högt intag av godis, kakor, glass och sötade drycker.
Männen i ”Dressing- och grönsaks-gruppen” hade också minskad risk för hjärtinfarkt. De återstående matmönstren visade ingen koppling till hjärt- kärlsjukdomar eller typ 2-diabetes (Traditionalisterna, Te-frukost och Socker). Kvinnorna i ”Te-frukost-gruppen” hade dock gått upp minst i vikt vid uppföljningen. Karaktäriserande för ”De kostmedvetna” är att de i genomsnitt var äldre och mer utbildade, åt större mängd energi, protein, kolhydrater, fibrer och c-vitamin, men mindre mängd fett och socker (sukros) än individer i de andra grupperna. Deras livsstil kännetecknades också av att de var mer fysiskt aktiva på sin fritid än de andra och de rökte i mindre utsträckning. Kvinnorna i gruppen hade dock högre BMI.
Kostens betydelse har visat sig väldigt svår att studera. Dels för att forskningsmaterialet ofta bygger på självrapporterade data, dels för att vi inte äter enskilda livsmedel utan kombinationer av livsmedel.
– Men vill man kunna ge kostrekommendationer till den allmänna befolkningen måste vi även titta på matmönster istället för bara enskilda livsmedel.
Slutsatsen, enligt Ulrika Ericson, är att det är helheten som räknas.
– Bra matvanor behöver inte innebära att man helt utesluter vissa livsmedel, bara man väljer att äta mest av det som anses hälsosamt, som exempelvis fullkorn, frukt och grönsaker, säger hon.
Text: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet