– Hur tänker vi kring en svårt sjuk människa, har den sexuella behov överhuvudtaget? När det kommer till sex är det oftast unga och friska människor som beskrivs och inte en skallig 62-årig dam som precis genomgått cytostatikabehandling.

Det säger Else-Marie Rasmusson som efter 20 års arbete som sjuksköterska inom onkologi satte sig i skolbänken för att studera sexologi. Det ledde bland annat till en masterexamen och en rådgivningsmottagning på enheten för cancerrehabilitering. 2015 blev hon klar med sin licentiatsexamen, ”Ingen har nämnt ordet sex – Kvinnor och mäns erfarenheter om sexuell hälsa vid cancersjukdom”.

Stor informationsbrist

– Just det här med informationsbristen och att det var så svårt att prata kring sexuell hälsa var en av anledningarna till att jag började läsa sexologi, jag ville veta mer om hur man kunde förbättra arbetet kring detta, säger Else-Marie Rasmusson.

Hennes uppsats bygger på två undersökningar. En kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med kvinnor med gynekologisk cancer och en kvantitativ studie* som riktade sig till både män och kvinnor med olika former av cancer. Det övergripande syftet för båda studierna var att undersöka vilket behov kvinnor och män med cancer har av information, samt vilken information de fått, om sexuell hälsa.

I den kvalitativa studien intervjuades elva kvinnor med gynekologisk cancer. Resultaten visar bland annat att kvinnorna upplevde brist på information om sexuell hälsa generellt, men även brist på information om vad själva ingreppet innebar och hur det kunde påverka deras sexuella lust och funktion. Det framkom också önskemål om att sjukvårdspersonal i större utsträckning skulle ha kunskaper om sexuell hälsa och att man borde fråga kvinnorna om deras syn på det.

Männen hade fått mer information

I den kvantitativa studien, där 106 kvinnor och män med olika former av cancer deltog, framkom bland annat att nästan hälften inte hade fått någon information alls om sexuell hälsa i samband med sin behandling. Ett annat anmärkningsvärt resultat var att männen hade fått mer information om fertilitet och sexuell lust än kvinnorna.

– En förklaring till varför männen fick mer information kan bero på normen i samhället, att kvinnor inte har för vana att uttrycka sina sexuella behov på samma sätt som männen, säger Else-Marie Rasmusson. En annan förklaring till varför information kring sex ofta brister, menar Else-Marie Rasmusson, är att det inte ingår i grundutbildningen till olika vårdyrken. Eftersom kunskapen saknas är det ingen självklarhet att tala om detta.

Vill att alla ska ha tillgång till rådgivning

Under sin utbildning i sexologi startade Else-Marie Rasmusson en rådgivningsmottagning kring sexuell hälsa inom cancerrehabilitering. Idag arbetar hon 60 procent med rådgivning och föreläsningar. Hon träffar alla kvinnor som ska genomgå strålbehandling för gynekologisk cancer och det finns även möjlighet att remittera andra cancerpatienter till hennes mottagning.

– Min förhoppning är att alla cancerpatienter någon gång under sin behandling ska få frågan kring sex och samliv samt få rådgivning. Det ska inte vara beroende av vilka läkare och sjuksköterskor man träffar som avgör om man får bra information, säger Else-Marie Rasmusson.

Text: JAKOB AXELSSON

* studie som sammanställer mätvärden i siffror, kategorier och liknande.