Den förväntade livslängden hos personer med schizofreni eller annan psykotisk störning är så mycket som 15–20 år kortare än hos övriga befolkningen. Det beror i första hand på att hjärt-kärlsjukdomar är så mycket vanligare i denna grupp.

– Det är en grupp som lämnas att tyna bort av kroppsliga orsaker. Det är viktigt att den fysiska hälsan uppmärksammas eftersom personer med schizofreni generellt har sämre fysisk hälsa, säger Jonas Eberhard, läkare i psykiatri vid Region Skåne och forskare vid Lunds universitet.

Hörnstenen i behandlingen av patienter med psykossjukdom är medicinering med antipsykotiska läkemedel. Det är en förutsättning för att komma vidare med den övriga behandlingen, förklarar Jonas Eberhard. Det handlar om träning i att ta sociala kontakter, att få ett jobb och bli en fungerande medborgare så att den drabbade inte hamnar i isolering och misär.

Sämre fysisk hälsa

Många i den här gruppen röker, äter dåligt, motionerar inte och har problem med övervikt. Att en del av de nyare medicinerna har negativa effekter på ämnesomsättningen som i sin tur leder till sämre fysisk hälsa gör inte saken bättre. Det är därför viktigt att hitta fungerande vägar att hjälpa dessa personer att förbättra sin fysiska hälsa.

Nyligen publicerade Jonas Eberhard och hans kollegor, i samarbete med flera universitet i Sverige och Storbritannien, en studie där man undersökte effekten av hälsofrämjande insatser, så kallad intervention. Deltagarna i interventionsgruppen erbjöds motiverande samtal och KBT, kognitiv beteendeterapi, medan kontrollgruppen enbart fick sin vanliga behandling mot sjukdomen. Syftet var att undersöka om den hälsofrämjande interventionen hade någon effekt på blodtryck, blodfetter, BMI och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.

– Tyvärr kunde vi inte se någon skillnad i dessa parametrar mellan interventions- och kontrollgruppen. Men intressant nog kunde vi se en förbättring hos båda grupperna jämfört med andra patienter som inte ingick i studien, säger Jonas Eberhard.

Att ingå i ett sammanhang

Han menar att det skulle kunna tolkas som en ”ospecifik effekt av inklusion”, det vill säga att det inte är de konkreta råden utan känslan av att vara inkluderad i ett sammanhang som ger effekt.

– Folk gör som sina likar, inte som de blir tillsagda att göra. Jag tror att det kan vara något att spinna vidare på.

Som ett konkret exempel nämner han ”Run for mental health”, ett lopp som arrangeras i samarbete med patient- och anhörigföreningar inom området psykisk ohälsa i nära anslutning till internationella Världsdagen för psykisk hälsa i oktober. Det är ett helt vanligt lopp öppet för alla att delta i, från elitidrottare till vanlig motionär. Det speciella är att de som själva drabbats av psykisk ohälsa uppmuntras att delta på olika sätt. Till exempel har några representanter för patientföreningarna börjat arrangera regelbundna träningsträffar på Sankt Hans backar i Lund (ett grönområde, red. anm.).

– Jag tror att sådana insatser kan ha betydelse för den fysiska hälsan på sikt, säger Jonas Eberhard.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

FAKTA PSYKOSER OCH SCHIZOFRENI

En psykos innebär att man upplever verkligheten förändrad och annorlunda, och det kan vara svårt att skilja mellan fantasi och verklighet. Man kan till exempel höra röster eller känna sig förföljd fast ingen annan delar dessa upplevelser. En psykos kan komma plötsligt eller utvecklas under en längre tid och hur länge en psykos pågår varierar. Det vanligast förekommande exemplet på kronisk psykos som inte går över är schizofreni.

Några av de vanligaste symtomen vid schizofreni är hallucinationer, vanföreställningar, tankestörning med långsamt tal och tankeverksamhet, bristande initiativförmåga och orkeslöshet.

Schizofreni drabbar främst yngre personer mellan 18 och 35 år. I Sverige insjuknar i genomsnitt 15 personer per 100 000 invånare och år och cirka 35 000 personer i Sverige har schizofreni. Den största riskfaktorn för att drabbas av schizofreni är ärftlighet.

Källa: 1177 och Hjärnfonden