Det var några av de samband som forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet upptäckte när de jämförde cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar.
–Vi har som hjärnforskare haft en unik möjlighet att analysera en exceptionellt stor grupp personer med hög fysisk aktivet, Vasaloppsåkare, i upp till två decennier och sett intressanta resultat, säger Tomas Deierborg, forskargruppsledare och docent vid Lunds universitet.
Minskad risk för vaskulär demens
Det är tidigare visat att Vasaloppsåkare har minskad risk att drabbas av hjärtinfarkt, men hur ser det ut när det gäller förekomst av demenssjukdomar? I gruppen med Vasaloppsåkare var det 50 procent färre som drabbades av vaskulär demens än i kontrollgruppen. Däremot såg forskarna inte att risken att drabbas av Alzheimers sjukdom minskade, något som går emot en del tidigare studier inom fältet som visat att fysisk aktivitet påverkar Alzheimers.
Två decennier efter att skidlöparna hade åkt Vasaloppet hade 233 drabbats av demens, 40 av dessa personer hade fått diagnosen vaskulär demens och 86 personer Alzheimers sjukdom. I den övriga befolkningen hade 319 drabbats av demens, 72 hade utvecklat vaskulär demens och 95 Alzheimers sjukdom.
– Resultaten tyder på att fysisk aktivitet inte påverkar de molekylära processerna som orsakar Alzheimers sjukdom, så som upplagring av proteinet amyloid. Däremot minskar fysisk aktivitet risken för vaskulära skador i hjärnan, liksom i resten av kroppen, säger minnesforskare Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Forskarna såg liknande resultat när de undersökte 20 000 deltagare som ingår i befolkningsstudien Malmö Kost Cancer. De som var mest fysiskt aktiva hade lägre risk att drabbas av vaskulär demens. Däremot framkom inga signifikanta skillnader när det gäller att drabbas av Alzheimers sjukdom mellan gruppen som var mest fysiskt aktiv och gruppen med lägst fysisk aktivitet.
Fördröjning av Parkinsondiagnos
Forskarna undersökte också om Vasaloppsåkare över tid har en minskad risk att drabbas av Parkinsons sjukdom. Två decennier (21 år) efter att de åkt Vasaloppet hade 119 personer fått diagnosen Parkinsons sjukdom. I den övriga befolkningen hade 164 personer fått diagnosen. Det verkar som att skillnaden mellan de som är fysiskt aktiva (Vasaloppsåkarna) och övriga befolkningen minskar över tid.
– Det återstår att undersöka mekanismerna bakom detta, men det verkar som att de som är fysiskt aktiva har en ”motorreserv” som skjuter upp insjuknandet; om man tränar mycket kanske man kan bibehålla sin rörelseförmåga längre trots de sjukliga förändringarna i hjärnan, spekulerar Tomas Olsson, doktorand och försteförfattare till studien.
Hälften så stor risk att få diagnosen depression hos Vasaloppsåkare
När forskarna undersökte hur många Vasaloppsåkare som drabbades av depressioner jämfört med övriga befolkningen, såg de att risken att drabbas var hälften så stor hos de som deltagit i Vasaloppet.
Efter två decenniers uppföljning hade totalt 3 075 personer fått en depressionsdiagnos, varav 1 030 var Vasaloppsåkare och 2 045 personer ur den övriga befolkningen.
Forskarna undersökte även skillnaderna mellan män och kvinnor. Risken att drabbas av depression minskade ytterligare hos de män som ingick i gruppen med de snabbaste sluttiderna. Detta gällde däremot inte de snabbaste kvinnliga Vasaloppsåkarna.
– Men de snabbaste kvinnorna hade fortfarande lägre risk att drabbas av depression än de som inte var aktiva i den övriga befolkningen, säger Martina Svensson, doktorand vid Lunds universitet och försteförfattare till den vetenskapliga artikeln
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
