Tomas Deierborg forskar om inflammation i hjärnan och fick en ny forskningsidé när han själv hade åkt Vasaloppet och såg hur många som deltog. Idag har hans forskning, baserad på register över 200 000 Vasaloppsåkare, genererat intressanta resultat om hur träning kan minska risken för flera olika sjukdomar som drabbar hjärnan.
Fysisk aktivitet påverkar kroppen på ett positivt sätt och hjärnan är inget undantag. Men vad händer i hjärnan när vi tränar?
– Det bildas bland annat fler kopplingar mellan nervcellerna med fler förgreningar och det bildas fler blodkärl som leder till ökat blodflöde. Musklerna bildar en mängd olika tillväxtfaktorer som också har en gynnsam effekt på många viktiga funktioner i hjärnan, säger Tomas Deierborg, professor i fysiologi vid Lunds universitet.
Det i sin tur har en positiv effekt på vår koncentrationsförmåga, på minnet och inlärningsförmågan, vi blir mer alerta och vi mår helt enkelt bättre.
Halverad risk
I studier, baserade på underlag från Vasaloppsregistret, utgick forskarna från cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan 1989 och 2010 och dessa jämfördes med lika många från övriga befolkningen, en så kallad kontrollgrupp. Kontrollgruppen matchades mot Vasaloppsåkarna så att man jämförde personer av samma kön, i samma ålder och boenderegion. Samtligas hälsoutveckling följdes med utdrag från nationella patientregistret och forskarna kunde se flera intressanta samband.
– Vi såg att Vasaloppsåkarna hade en halverad risk att drabbas av vaskulär demens men risken för att drabbas av Alzheimers sjukdom påverkades inte.
Vid vaskulär demens, eller blodkärlsdemens, drabbas kärlen och blodförsörjningen till hjärnan. Det är den näst vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. Eftersom fysisk aktivitet ökar blodflödet minskar det risken för vaskulära skador, både i hjärnan och i resten av kroppen. De molekylära processerna bakom Alzheimers sjukdom ser helt annorlunda ut, vilket skulle kunna vara förklaringen till att här inte ses någon skillnad mellan Vasaloppsåkare och kontroller.
Ett annat intressant resultat som forskarna kunde utläsa från studien var att risken för depression var bara hälften så stor hos Vasaloppsåkare jämfört med övriga befolkningen. Detta gällde både för kvinnor och män men forskarna kunde också se att risken för depression minskade ytterligare hos män med de snabbaste åktiderna, men inte hos kvinnor.
Olika risk för kvinnor och män
– Vi kan bara spekulera i varför det är så. En möjlig förklaring skulle kunna vara att det faktiskt finns ett mörkertal bland män när det gäller psykisk ohälsa, att de inte söker vård i samma utsträckning som kvinnor. Men vi får inte glömma att dessa resultat bygger på data hämtade mellan 1989 och 2010. Skulle vi göra analysen med data fram till 2022 skulle det kanske ändras, för stigmat för män att söka vård när de mår psykiskt dåligt har förhoppningsvis minskat, säger Martina Svensson, biträdande forskare och vars doktorsavhandling byggde på material från Vasaloppsstudien.
Hon berättar vidare att det för ångest och bipolär sjukdom kunde ses ett omvänt mönster mellan fysisk prestation och risk för respektive sjukdom, fast hos kvinnor. Högpresterande kvinnliga åkare hade högre risk för att senare få diagnoserna ångest eller bipolär sjukdom.
Tendens viktig att undersöka
– Jag tror därför att det inte bara handlar om att män söker vård mindre, utan också om någon slags sårbarhet hos högpresterande kvinnor av skäl som vår studie inte är designad för att kunna undersöka. Att det finns en massa annat som kan skilja sig mellan könen och som kan ha att göra med hur samhället är uppbyggt. Denna tendens tror jag är mycket viktig att undersöka i framtida studier, säger Martina Svensson.
Parkinsons sjukdom är ytterligare ett exempel på sjukdom i hjärnan som påverkas av fysisk aktivitet. Här kan det vara så att det handlar om en minskad risk att drabbas på grund av fördröjning, att man insjuknar senare i livet.
– Vi känner inte till mekanismerna bakom detta men det skulle kunna förklaras med att den som är fysiskt aktiv bygger upp en ”motorreserv” och kan därför behålla sin rörelseförmåga längre, trots att det redan finns sjukliga förändringar i hjärnan, säger Tomas Deierborg.
Ska utöka studien
Resultaten från de olika studierna baserade på Vasaloppsregistret pekar alltså på många samband mellan träning och risken att drabbas av olika sjukdomar. Men det är en så kallad epidemiologisk registerstudie som bara visar statistiska samband och säger därför inget om orsakssamband.
– Vi kan faktiskt inte utesluta att det är blåbärssoppan som serveras under Vasaloppet som ligger bakom de positiva effekterna även om det inte är så troligt. De snabbaste åkarna hinner knappast njuta av den.
Tomas Deierborg tror att den troligaste förklaringen hänger samman med att de som åker Vasaloppet har i större utsträckning valt en fysiskt aktiv och sund livsstil, att de både tränar regelbundet och äter bra.
Men mer forskning behövs och därför planerar forskarna att utöka studien, dels med ett nytt större uttag från Vasaloppsregistret för tiden 2010–2022, dels kommer man att inkludera fler lopp, till exempel Vätternrundan, för att få ett större underlag.
– En del av de sjukdomar som drabbar hjärnan får man först som äldre och då är det bra att ha lagt till ytterligare 12 år i studien. Vi kommer även att samköra med andra register. Vi hoppas att vi kommer att hitta intressanta svar som inte synts i det tidigare materialet, säger Tomas Deierborg.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 26 jan 2024)
Länkar till fler artiklar som baseras på resultat från Vasaloppsregistret:
Aktiv livsstil kan förhindra ångestsjukdomar
Vasaloppsåkare drabbas mer sällan av depression och vaskulär demens
