Algoritmer för rätt behandling vid rätt tillfälle i sjukdomsförloppet vid Parkinsons. En biobank för upptäckter om betydelsen av arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Och en mer detaljerad kunskap om avvikande rörelsemönster med hjälp av artificiell intelligens. De är några av de forskningsnyheter kring Parkinsons sjukdom från Lunds universitet och det strategiska forskningsområdet MultiPark under det senaste året.
Den 11 april arrangerar patientorganisationer runt om i världen Världsparkinsondagen för att öka medvetenheten om sjukdomen. Globalt lever mer än sex miljoner personer med Parkinsons sjukdom. Antalet ökar också ständigt på grund av en åldrande befolkning. Orsakerna till Parkinsons sjukdom är för de flesta patienterna inte kända. Man vet dock att de karaktäristiska symtomen som stelhet och skakningar beror på en förlust av dopamin i de områden av hjärnan som styr våra rörelser. I takt med att sjukdomen fortskrider, bildar nervceller i hjärnan ansamlingar, eller aggregat, som innehåller proteinet alfa-synuklein. De sjukliga förändringarna har utvecklats under decennier när patienterna får sin diagnos. Och i efterhand är skadan svår att reparera. Här berättar vi om en del av den forskning kring Parkinsons sjukdom som pågår vid Lunds universitet. Följ med på en resa från Parkinsonhjärnans innersta molekylära till vardagslivet utanför.
Nya rön om astrocyternas roll
Astrocyter är en sorts stödjeceller i hjärnan som förser nervceller med ämnen som är nödvändiga för deras välmående. I samarbete med europeiska kollegor har forskare vid Lunds universitet fått ökad förståelse om hur astrocyterna bidrar till att orsaka nervcellsskada i takt med att sjukdomen utvecklas. Forskarna har sett att astrocyter från Parkinsonpatienter reagerade annorlunda jämfört med de från friska personer. Astrocyterna reagerade på höga koncentrationer av små bitar alfa-synuklein genom att utsöndra inflammatoriska ämnen, vilket friska astrocyter inte gjorde. Även om astrocyter kan bryta ner mindre fibriller av alfa-synuklein får de problem under de senare stadierna av sjukdomen då ansamlingar av proteinet alfa-synuklein växer sig för stora.
– Våra resultat poängterar vikten av att ingripa tidigt i sjukdomsförloppet. Om sjukdomen gått för långt kan ansamalingarna av alfa-synuklein ha blivit för stora för att brytas ned och då är det svårare att vända utvecklingen, sammanfattar Laurent Roybon, huvudansvarig för studien.
Länk till artikeln om astrocyternas roll vid Parkinsons sjukdom
Ny biobank ger insikter om arv och miljö
I det strategiska forskningsområdet Multipark vid Lunds universitet arbetar ett stort forskarteam med att kartlägga sjukdomsutvecklingen vid Parkinsons sjukdom för att hitta nya behandlingar. Under fyra års tid har man byggt upp en biobank med blodprover. Hälften av alla skånska parkinsonpatienter, 1000 personer, och en lika stor kontrollgrupp som matchats när det gäller kön, ålder och bostadsort har lämnat blod och svarat på frågor i ett formulär som fångar in allt från livsstilsfaktorer, symptom, sjukdomsförlopp och läkemedelsanvändning.
Den nya biobanken innehåller olika sorters prover från patienterna – serum, plasma, DNA och RNA – som förvaras nedfrusna av Biobank Syd i Lund.
Kajsa Brolin, doktorand vid Translationell Neurogenetik vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, använder biobanken i sin doktorsavhandling. För att försöka besvara frågan varför man får Parkinsons sjukdom har hon kombinerat information om patienternas livsstil med analys av det genetiska materialet. Varför drabbas inte en rökare lika ofta av sjukdomen som ickerökare? Kan förklaringen finnas i DNA:ets minsta beståndsdelar?
– Jag kombinerar data för att se om det finns någon koppling mellan kvävebaserna, livsstilsvanor och om man får sjukdomen eller ej. Jag gör specifika analyser på gruppnivå men man kan också använda biobanken för att titta på cell- eller proteinnivå.
Länk till artikeln om ”Ny biobank ger insikter om arv och miljö”
Mot datadriven precisionsmedicin vid rörelsestörningar
Rörelse är avgörande för att vi ska kunna interagera med världen omkring oss. Vid Parkinsons sjukdom försämras den motoriska förmågan. Detta leder till ett stort spektrum av rörelseavvikelser, som dels beror på själva sjukdomen och dels på biverkningar av dopamin-baserade behandlingar. Det nystartade projektet ”eSCIENCE MOVES” syftar till att kartlägga olika typer av sjukliga rörelsemönster och de underliggande störningarna i hjärnan som orsakar dem. Satsningen är ett samarbete mellan två strategiska forskningsområden vid universitetet, där MultiParks fokus på Parkinsons sjukdom ska angripas med hjälp av ny teknik från eSSENCE.
Det nya med projektet är att artificiell intelligens och maskininlärning kommer användas för att analysera rörelsedatan på ett mer detaljerat sätt än tidigare.
– För närvarande baseras bedömningen av Parkinson-relaterade rörelsestörningar helt på mänskliga omdömen som inte är förankrade i objektiva fysiska parametrar. På sikt kommer vårt projekt att ge bättre definitioner och förfinade bedömningsmetoder för kliniska prövningar. Dessutom kommer vi att utveckla oumbärliga verktyg för att reda ut exakt vilka störningar i hjärnan som orsakar olika typer av rörelseavvikelser, förklarar Angela Cenci Nilsson.
Länk till artikeln om datadriven precisionsmedicin vid rörelsestörningar
Bättre behandling med nytt verktyg
I takt med sjukdomsutvecklingen vid Parkinson har medicinerna allt sämre effekt. Växlingen mellan bra tillstånd och stelhet, mellan orörlighet och överrörlighet blir allt svårare att hantera. Nästa steg är då att gå över till mer avancerade terapier som pumpbehandling med läkemedlet L-dopa eller apomorfin alternativt djupelektrodstimulering.
– I dag får ca 1 100 patienter i Sverige avancerade terapier som är en siffra vi uppskattar borde ligga på 2 – 3 000. Om man får behandling eller inte beror väldigt mycket på var man bor och vilket sjukhus man hör till. Det är fyra gånger större chans att man får avancerad terapi om man bor i närheten av det flitigaste sjukhuset jämfört med om man bor vid det minst flitiga, säger Per Odin, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare.
För att se till att de som behöver ska få tillgång till avancerad terapi har Per Odin och hans kollegor tagit fram verktyget Manage Parkinson Disease, Manage PD, som nu börjat användas inom vården. Verktyget beskrivs enklast som en automatiserad algoritm. Om läkaren känner patienten tar det cirka 3 – 4 minuter att mata in olika fakta. Systemet föreslår läkaren vad han/hon ska göra: stanna vid aktuell behandling, ställa om tablettbehandlingen alternativt remittera patienten till ett Parkinsoncentrum eller om patienten redan befinner sig på ett sådant gå vidare och utreda patienten för avancerad terapi.
Länk till artikeln ”Snabbare och bättre behandling mot Parkinsons sjukdom med verktyget Manage PD”
Acceptans – nyckeln till livstillfredsställelse
Att ha tillgång till rätt behandling kan vara avgörande för livskvaliteten hos de som lider av Parkinsons. Men det finns också andra faktorer som spelar in för hur tillfredsställda de drabbade känner sig med livet. Djupintervjuer med patienter som befinner sig i ett tidigt stadie av sjukdomen visar att acceptans skapar förutsättningar för en bibehållen livstillfredsställelse. Studien genomfördes av Lina Rosengren, läkare inom rehabiliteringsmedicin och forskare i det strategiska forskningsområdet MultiParks hälsovetenskapliga forskargrupp.
Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet