I tjocktarmen har vi mellan ett och två kilo bakterier. På senare år har forskning visat att tarmfloran bidrar till vårt välbefinnande på en mängd olika sätt, och när balansen rubbas kan vi bli sjuka. Fast än saknas mycket kunskap på området.
Tarmfloran är ett sammansatt ekosystem av biljoner bakterier och andra mikroorganismer som fyller många viktiga uppgifter. I dag är man överens om att tarmfloran har stor inverkan på vår kropp och hälsa. Den ansvarar bland annat för att bryta ner och ta upp näringsämnen från maten, och har en viktig roll för vårt immunförsvar och för hjärnans utveckling. Förändringar i tarmflorans sammansättning kan kopplas till bland annat psykisk ohälsa, magbesvär, typ 2-diabetes, övervikt och cancer.
Vår tarmflora varierar stort och är individuell, och redan när vi föds har genetiken påverkat sammansättningen av tarmbakterier. Även faktorer som ålder, arv, miljö, livsstil, ensidig kost, sjukdomar och vissa läkemedel kan påverka balansen mellan tarmflorans olika mikroorganismer.
– Behandling med bred antibiotika kan slå ut tarmfloran tillfälligt. Men även matvanor, levnadsvanor och andra läkemedel kan påverka tarmfloran, säger Louise Brunkwall, som sedan sex år tillbaka ägnar sig åt tarmfloraforskning vid Lunds universitet.
Hon är näringsfysiolog och bedriver epidemiologisk forskning med fokus på fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
Kollar bajs och bakterier
Kostens betydelse är svår att studera eftersom materialet ofta bygger på självrapporterade data, experiment eller mätningar av dieter under begränsad tid. För att bättre kunna förstå kopplingen mellan individers tarmflora och maten de äter analyserar forskarna avföringsprover och studerar bakterier i tarmfloran.
– Nuförtiden är studiedeltagare mer benägna att lämna in ett bajsprov än att tala om vad de faktiskt äter.
Eftersom det finns få bakterier i tarmfloran som alla personer har behöver forskarna stora mängder material att studera. Det får forskarna i Malmö offspring study (MOS), en stor befolkningsstudie. Där deltar barn och barnbarn till närmare 6 000 av deltagarna från Malmö kost cancer, en studie som genomfördes på 90-talet. MOS stängde vid årsskiftet och materialet ska nu granskas och kvalitetssäkras. Tidigare har forskarna använt halvtidsdata från studien.
– En stor mängd olika bakteriearter i tarmfloran är ett tecken på en frisk tarm, i våra studier har vi identifierat nästan 2 000 olika arter, och när granskningen är klar har vi ett enormt material att studera. Forskarna vet inte exakt vilken flora i tarmen som är den optimala. Oftast är det inte enstaka livsmedel som spelar roll, utan kombinationer av matmönster och andra livsstilsvanor. Det gör det svårt att isolera kosten från andra hälsofaktorer.
Baljväxter, fullkorn, frukt och grönt
Louise Brunkwall betonar att det inte finns något i dag som tyder på att tarmfloran inte skulle må bra av våra vanliga kostrekommendationer. Mer fibrer i form av baljväxter, grönsaker frukt och fullkorn är bra både för människors hälsa och för tarmbakterierna.
– Genom att äta varierat kan du bidra till en större variation av bakterier i tarmen. I regel mår vi bra av att äta blandkost och i lagom mängd, i kombination med att vi rör på oss.
Tarmflora har varit ett hett forskningsområde under det senaste decenniet och fick ett rejält uppsving tack vare teknologiska framgångar med sekvensering som gjorde det möjligt att mer exakt studera bakterier hos ett större antal individer. Fast ännu återstår det att ta reda på mycket och forskarna jobbar hårt för att reda ut hur det hänger ihop.
– För att få nya trovärdiga resultat på området behöver vi underlag från stora studier. Materialet från Malmö offspring study ger oss snart enorma möjligheter att fortsätta studera kostens och tarmflorans betydelse.
Text: TOVE GILVAD
