Varannan röntgenundersökning som görs för att se hur det gått när en patient fått inlagt en central venkateter behövs inte. ST-läkaren Andreas Pikwer visar det i sin avhandling som läggs fram den 3 februari 2012.
– Jag har studerat 2 200 inläggningar av central venkateter vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, förklarar han. Varannan av dem var onödig. Låter man bli att göra dessa sparar det obehag för patienten och pengar för sjukvården.
Röntgenundersökningarna görs för att se var spetsen på venkatetern hamnar och för att diagnostisera eventuell skada på lungan.
– Oftast används en venkateter så kort tid att det sällan spelar större roll var spetsen på den hamnat, säger Andreas Pikwer. I stället för röntga alla bör endast de patienter som får symtom från luftvägarna eller får en kateter som ska användas under lång tid skickas till röntgen.
Används redan
Trots att Andreas Pikwers disputation ännu inte ägt rum har redan flera andra sjukhus tagit fasta på hans förslag, förklarar hans handledare professor Jonas Åkesson. Centrala venkatetrar sätts in i en patient av flera skäl. Genom dem får vården tillgång till patientens blodbana och detta underlättar för provtagningar, möjligheterna att ge läkemedel, och vätska, att mäta tryck samt att göra dialys.
Varje röntgenundersökning av en central venkateter kostar 1 648 kronor. Vid Skånes universitetssjukhus i Malmö görs fler än tusen om året.
Hamnar fel
I ett av delarbetena i avhandlingen har Andreas Pikwer studerat hur man ska hantera de få fall där den centrala venkatetern kommer i en intilliggande artär i stället för i venen.
– Då ska man i de mer komplicerade fallen inte dra ut den utan låta skickliga kärlkirurger svara för att ta bort den för att undvika en större blödning. Han är mån om att understryka att komplikationen är mycket ovanlig. Under de fem år han studerat har det bara inträffat elva fall i södra sjukvårdsregionen där operation var nödvändig.
Vätskebalans
I ett annat arbete har han studerat vätskebalansmätning, exempelvis av blodvolym i kroppen. Vissa sjukdomar och tillstånd ändrar vätskebalansen i kroppen och en mätning kan vara en hjälp för att hålla patienten stabil eller för att ställa diagnosen. Det kan gälla omhändertagandet av exempelvis patienter med blödningar eller vissa njursjukdomar.
– Den föreslagna enkla mätmetod som jag föreslår i en pilotstudie skulle det vara intressant att fortsätta forska kring.
Text: HANS-GÖRAN BOKLUND
Nyhet från Skånes universitetssjukhus 31 januari 2012