Det finns goda skäl att hålla koll på tandköttet. Bakterier under tandköttskanten påverkar näm­ligen inte bara munnen. Allt fler forskningsstudier kan visa ett samband mellan tandlossning och ökad risk för åderförkalkning och hjärtinfarkt.

De flesta av oss borstar tänderna fram­för badrumsspegeln varje dag. Men att lyfta på läppen efteråt och undersöka tandköttet är inte lika vanligt.

– Om tandköttet är rött, svullet eller blöder vid tandborstning är det teck­en på en inflammation. Håller proble­men i sig är det bra att prata med tand­läkare eller tandhygienist för när du väl fått in bakterier under tandköttskanten kan det vara svårt att själv få bort dem, säger Björn Klinge, senior professor i parodontologi vid Malmö universitet.

Som forskare har han ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka kopp­lingen mellan tandlossning och hjärt-kärlsjukdom, bland annat i den stora Parokrank-studien där specialister från hjärta, tand, inflammation och epide­miologi samarbetar. Där ingick 18 sjuk­hus som hade både sjukhustandvård och hjärtintensivavdelning.

Munhälsan påverkar hjärtat

Drygt 800 patienter som hade fått sin första hjärtinfarkt matchades mot lika många personer i en kontrollgrupp. Och resultatet var tydligt: Risken att få sin första hjärtinfarkt var ungefär 30 procent större för de patienter som hade tandlossningssjukdom, jämfört med de som inte hade det.

– I våra uppföljningar med patienterna så ser vi också att risken för att få en ny hjärt-kärlhändelse var större för dem med en förstagångsinfarkt och som samtidigt har parodontit, alltså tandlossningssjuk­dom, berättar Björn Klinge.

I resultat från ett annat stort forsk­ningsprojekt med drygt 1000 patienter i Malmö och Lund, MODS, är det ock­så tydligt att munhälsan påverkar hela kroppen.

Koppling mellan tandlossning och förkalkning

– Där har vi kunnat visa att det finns en direkt koppling mellan allvarlighetsgra­den av tandlossningssjukdom och före­komsten av förkalkning i halspulsådern.

Men hur kan slarvig tandborstning egentligen bidra till åderförkalkning och hjärtinfarkt? Parodontit börjar med att en ansamling av bakterier vid tandkötts­kanten orsakar en inflammatorisk reak­tion i tandköttet. Tandköttet svullnar och stänger in mer bakterier under tand­köttskanten. Och om den processen får fortgå så börjar vävnaden, alltså käkbenet och tandens upphängning, att brytas ner.

– Kroppen behöver så att säga skapa ut­rymme för sin försvarsreaktion och om tanden trillar ut så blir man av med sjuk­domen. Men inom tandvården försöker vi i stället bromsa sjukdomen så att väv­naden inte förstörs.

Samband mellan sjukdomar

Vid en inflammation kan små sår på insidan av tandköttsfickan göra att det läck­er ut bakterier i blodbanan. Forskarna tror också att läckage av inflammatoriska äm­nen påverkar åderförfettningsprocessen i våra blodkärl och allt fler studier visar ett samband mellan tandlossningssjukdom och kroniska inflammatoriska sjukdo­mar, som diabetes, ledgångsreumatism och tarmsjukdomar.

– Munnens inflammation ses då inte som den enda orsaken till andra sjukdo­mar, utan snarare något som samverkar med en annan pågående kronisk inflam­mation. För patienter med diabetes bidrar exempelvis en behandling som minskar oral inflammation till sänkta blodglukos­nivåer, säger Björn Klinge.

Munhygien, arv och rökning

Tandlossningssjukdom är relativt ovan­ligt före 40. Eftersom vi idag behåller fler tänder även när vi åldras så innebär det också en ökad belastning på tandköttet jämfört med förr. Två viktiga riskfakto­rer är rökning och gener. Men den störs­ta riskfaktorn är att man missköter sin munhygien.

– Ärftligheten gör dig mer känslig för utvecklingen men det är inte arvet en­bart som driver sjukdomsutvecklingen. I de allra flesta fall räcker noggrann ren­göring med tandborste och mellanrums­borste för att hålla tandköttet friskt.

TEXT: Anna Dahlbeck