Överraskande många undersköterskor inom den palliativa vården är positiva till eutanasi, alltså dödshjälp som sker genom att någon annan än patienten utför den avgörande handling som leder till patientens död. Däremot var få av läkarna inom den palliativa vården positivt inställda. Det visar en enkätstudie som genomförts av forskare vid Lunds universitet.
Debatten om en legalisering av dödshjälp, det vill säga eutanasi och läkarassisterat självmord, väcker känslor. I de nordiska länderna är det förbjudet med dödshjälp, men det praktiseras bland annat i Belgien, Nederländerna, Schweiz och Kanada.
Tabu kring ämnet
– Jag har känslan av att det bitvis har varit tabu att tala om frågan bland palliativ vårdpersonal. Det har fram tills nu inte genomförts någon undersökning om hur man i den gruppen ställer sig till dödshjälp. Däremot är det en synnerligen väl lämpad grupp att lyssna in då de arbetar med gruppen obotligt sjuka, vilket också var en anledning till att vi genomförde studien, säger Maria Schelin, epidemiolog och docent och vid Lunds universitet.
Studien, som nu publiceras i Journal of Palliative Medicine, bygger på en enkät som genomfördes i samband med den nationella konferensen i palliativ vård 2023 i Malmö, som arrangerades av Palliativt utvecklingscentrum vid Lunds universitet och Region Skåne.
Sköterskor mer positiva än läkare
Totalt besvarades enkäten av 444 av de 866 anmälda konferensdeltagarna. Det visade sig att i gruppen som besvarade enkäten var 38 procent negativa till legalisering av dödshjälp medan 36 procent i gruppen var positiva och 26 procent uppgav att de var osäkra.
– Det som överraskade oss var att bara 13 procent av undersköterskor motsatte sig legalisering av eutanasi, men bland läkare var samma siffra 80 procent. Sjuksköterskorna låg mitt emellan, bland den gruppen var 33 procent negativa, säger Mikael Segerlantz, docent och lektor i palliativ medicin vid Lunds universitet och överläkare inom den specialiserade palliativa vården i Region Skåne.
Äldre mer negativa
Mikael Segerlantz berättar att man i studien såg ett tydligt samband mellan negativa attityder till dödshjälp och stigande ålder hos vårdpersonalen. Sambandet var också tydligt hos de som hade längre erfarenhet av att ha arbetat med palliativ vård, de var också mer negativa.
– Vi såg vissa könsskillnader i uppfattning, men de kan förklaras av yrkestillhörighet. Kvinnliga och manliga läkare svarar ganska likt varandra på enkäten, samma sak med manliga och kvinnliga sjuksköterskor, säger Maria Schelin.
Länk till vetenskaplig publikation: Attitudes towards medical assistance in dying among Swedish palliative care professionals
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet