Cancer är ett samlingsnamn för cirka 200 olika tumörsjukdomar som i sin tur kan delas in i mängder av undergrupper. Gemensamt är att någonstans i kroppen har celler börjat växa och bete sig avvikande. De slutar göra det de ska och samverkar inte längre med omgivningen. Istället för att ge plats åt nya friska celler växer de okontrollerat.

Alla våra vävnader är uppbyggda av celler och därför kan cancer uppstå var som helst i kroppen. Beroende på vilken typ av cell det handlar om, krävs olika antal förändringar eller mutationer innan den blir en tumörcell.

– Den vanligaste cancerprocessen innebär först en liten cellförändring, därefter sker en mycket större förändring, efter det utvecklas en godartad tumör som slutligen blir elakartad. Om man stoppar den processen så kan man bota cancern.

Det säger Fredrik Mertens, professor i klinisk genetik vid Lunds universitet och överläkare vid Labmedicin i Region Skåne, som förra året tilldelades Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare” (Läs mer om Fredrik Mertens forskning på sarkom här). Han berättar att det finns celler som har samlat på sig tusentals förändringar och att det kan ta 20 år från den första mutationen tills dess att en tumörcell har utvecklats. Men det finns även vissa tumörsjukdomar där det verkar räcka med en enda genetisk förändring för att tumören ska bli elakartad (malign) – ofta hittar man dem hos barn.

– Eftersom olika tumörer uppstår på olika sätt finns inget enkelt genomsnitt på hur många mutationer som behövs. Dock visar en relativt ny studie att det i storleksordningen är 1-10 mutationer i viktiga gener i de flesta maligna tumörer.

Ålderssambandet starkt

För de flesta tumörsjukdomar ligger insjuknandeåldern runt 60 till 70 år, så det finns ett starkt ålderssamband med cancer. Ju äldre vi blir, desto fler skador hinner cellen samla på sig för att slutligen tippa över och bli en malign cell. Varje gång en cell ska förnya sig måste den kopiera sin arvsmassa och även om kroppen har ett bra system för detta, så blir det ofrånkomligen fel ibland. Orsakerna till att det blir fel är många och det är en väldigt komplex fråga. Delvis kan det handla om miljön – det finns mängder av cancerogena ämnen som kan orsaka tumörer – bensin, strålning, tobak för att nämna några.

– Vill du minska risken att drabbas av cancer så är det framförallt tre komponenter som är viktiga: rök inte, sola med måtta och välj rätt föräldrar.

– Våra celler är olika känsliga för påverkan som kan orsaka skador och hur enskilda individer tar hand om cellförändringar skiljer sig också åt. I många fall kan kroppen själv reparera skador som uppstår och cellen har också ett inbyggt ”självmordssystem” som sätter in om den inte klarar att laga sig själv. Detta system sätts ur spel hos tumörceller. Det finns också cancer som är ärftlig. Runt 5 till 10 procent av all cancer har en stark genetisk komponent, men det är antagligen bara toppen på ett isberg, menar Fredrik Mertens.

”Shit happens”

Det behövs mer forskning för att ta reda på fler genetiska varianter som påverkar risken att drabbas av cancer. En faktor som man vet innebär en större risk för att utveckla vissa cancerformer är virusinfektioner som till exempel HPV-viruset. I vissa delar av världen där hepatit är vanligare, ser man en koppling till levercancer. Personer som föds med nedsatt immunförsvar, har HIV eller har varit med om en transplantation, har också en klart högre risk för tumörsjukdomar. Det handlar om att immunförsvaret är påverkat och att de avvikande tumörceller som i normala fall hade identifierats av immunsystemet, inte oskadliggörs på rätt sätt.

– Vill du minska risken att drabbas av cancer så är det framförallt tre komponenter som är viktiga: rök inte, sola med måtta och välj rätt föräldrar. Vårt genetiska anlag som vi fått från våra föräldrar spelar stor roll och det finns de som menar att bortåt hälften av alla cancerfall handlar om individuella skillnader – alltså ren och skär slump. Även om vi motionerar och äter rätt kan vi ändå drabbas av cancer. På ett sätt kan det kanske vara en lättnad för dem som insjuknar. Det är annars lätt att skuldbelägga sig och grubbla över vad man har gjort fel. ”Shit happens” – så enkelt och så svårt är det, säger Fredrik Mertens.

Text: ÅSA HANSDOTTER