Mer än hälften av annars helt friska 80-åringar har en njurfunktion som klassas som sjuklig. Det behöver dock inte betyda att de är sjuka. Hos de flesta ska försämringen snarare ses som en naturlig del av åldrandet. Icke desto mindre måste sjukvården vara medveten om och ta hänsyn till detta vid exempelvis dosering av läkemedel.

Det har länge varit känt att många äldre har en försämrad njurfunktion. Det har dock hittills varit svårt att avgöra om det beror på själva åldrandet eller om sjukdomar, i första hand hjärt-kärlsjukdomar eller diabetes som har en inverkan på njurfunktionen och är vanliga hos äldre, varit den främsta bidragande orsaken.

Sjukt behöver inte vara sjukt

En ny svensk studie från Malmö har studerat njurfunktionen hos friska (kärlsfriska och icke-diabetiker) äldre i åldersspannet 60–80+ och deras resultat visar tydligt att det sker en åldersrelaterad försämring. I studien hade mer än hälften av de som var 80 år eller äldre en njurfunktion som klassades som sjuklig.

– Man måste komna ihåg att klassificeringen är anpassad efter unga och medelålders och tar inte hänsyn till den naturliga åldersförsämringen. Så sjukt behöver inte vara sjukt, säger Karin Werner, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, och fortsätter:

– En målsättning med min forskning är därför att hitta sätt att smidigt utesluta sjukdom och att kunna urskilja de hos vilka försämringen är en normal del av åldrandet.

Äldre har mindre marginaler

Den naturliga försämringen av njurkapaciteten innebär att läkare måste ta hänsyn till detta när de ordinerar läkemedel. Läkemedel ska ges i doser som har effekt på den sjukdom de är tänkta att behandla men sedan måste de utsöndras från kroppen för att inte ansamlas i för höga koncentrationer i kroppen. Alla läkemedel blir giftiga när de kommer upp i tillräckligt höga doser. Många läkemedel utsöndras via njurarna. En dos som är lagom för en medelålders person med hög njurkapacitet kan därför leda till överdosering hos en äldre med sämre njurfunktion.

– Man får inte heller glömma att äldre med nedsatt njurfunktion har sämre marginaler än friska medelålders som har en stor reservkapacitet i sin njurfunktion. Det kan vara så att den äldres njurfunktion är fullt tillräckligt under normala förhållanden men om personen utsätts för någon form av stress, t.ex. drabbas av vätskebrist i samband med magsjuka, kan det snabbt uppstå problem.

Njurfunktionen försämras snabbare hos män

Malmöstudien visar också att njurfunktionen försämras snabbare hos män än hos kvinnor. Kön är alltså en riskfaktor som vi inte kan göra något åt medan andra negativa riskfaktorer, som rökning och högt blodtryck, går att påverka. Dessutom har det goda kolesterolet*  visat sig ha en skyddande effekt.

– Njurfunktionen försämras med stigande ålder men våra resultat tyder på att man kan påverka processen genom att leva sunt, äta bra och hålla koll på blodtrycket, säger Karin Werner.

Skräddarsydd behandling

Malmöforskarna planerar nu att följa enskilda individers njurfunktion och hur den ändras med åldern. Preliminära resultat tyder på att försämringen är mycket individuell och att den går allt snabbare med stigande ålder.

– Friska unga och medelålders är ganska lika varandra vad gäller njurfunktion och kan därför behandlas som en enhetlig grupp. Men ju äldre vi blir desto mer olika blir vi. Sjukvården måste vara medveten om att äldre är en heterogen grupp där varje individ kräver en skräddarsydd behandling.

Ska man då som 80-åring oroa sig och be att få testa sin njurfunktion?

– Känner man sig frisk behöver man inte kontrollera njurfunktionen. Men tar man någon medicin, vilket de flesta äldre gör, kan man fråga sin läkare om utsöndringen av medicinen är beroende av njurfunktionen. Karin Werner påminner också om att det kan vara en god idé att diskutera doseringen av mediciner som man tagit under många år med oförändrad dos.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

FAKTA om kolesterol

Om man har höga halter av det skadliga kolesterolet LDL i blodet kan det lagras i blodkärlens väggar och bidra till åderförfettning. På längre sikt finns det risk för att blodkärlen täpps igen. Det nyttiga kolesterolet, HDL, skyddar mot åderförfettning genom att transportera bort det skadliga kolesterolet från kärlväggarna.

Källa: 1177.se