– Det är ju lite ironiskt att ju mer man pratar med ungdomar om normer på internet, desto mindre handlar det om nätet egentligen. De unga jag möter i skolor eller i frågelådan Unga online verkar ha ett uppdämt behov av att prata med vuxna om sådana basala frågor som hur man är som människa eller vad en bra kompis är.
Marcin de Kaminski är doktorand i rättssociologi vid Lunds universitet och forskar om normer på internet. Sedan drygt ett år tillbaka svarar han och några andra forskare på frågor om unga och internet på ett av de sociala forum som är populära bland unga just nu.
Första gången de pratar om normer nätet
Frågelådan Unga online var från början tänkt för framför allt vuxna som jobbar med unga, men det har visat sig att många av de frågor som forskarna får kommer från barn och ungdomar.
– Vi tolkar det som att unga inte har så många att vända sig till med sina frågor om nätet. Jag har också varit ute på skolor och pratat med niondeklassare om deras nätvanor, och deras reaktion är ofta att det här var första gången de kunde prata om internet med någon som brydde sig. Med tanke på hur mycket tid och energi som unga lägger ner på internet så är det ju väldigt illa att det inte finns vuxna i deras närhet som de känner förtroende för, och som de kan prata om de här sakerna med.
Tre timmar varje dag
De studier som har gjorts visar att tonåringar spenderar runt tre timmar av sin fritid varje dag på internet. Precis som med relationer i verkliga livet uppstår till och från konflikter på internet.
Vuxenvärlden reagerar då många gånger med förbud och att de unga stängs ute från de forum där konflikterna sker, men det menar Marcin de Kaminski kan få motsatt effekt.
– Låser man dem ute förlorar de en stor del av deras sociala liv, och möjligheten att hänga med i relationsbyggandet. Jag tror att förbud att besöka vissa sidor bara skuldbelägger, och risken är att om något sen väl händer så vågar de kanske inte komma och berätta det.
– Många vuxna verkar ha svårt att prata om internet – men när unga umgås med sina vänner på internet är det ju något ganska vardagligt för dem. Du behöver inte förstå särskilt mycket av internet och datorer för att våga prata om vad som händer på nätet.
Känslor styr ofta
Marcin de Kaminski pekar på att diskussionen kring nätet ofta blir känslostyrd och att vuxna överlag verkar vara oroliga för vad som händer på nätet.
– I den allmänna debatten pratar vi ofta om orosmoment och risker utan att visa på konstruktiva och bra lösningar, säger Marcin de Kaminski. Det handlar mest om att vuxna förfäras över saker som nätkränkningar, nätmobbing eller sexuella kontakter över nätet. Jag tror vi måste börja våga prata med de unga om vad som händer på nätet, och att de måste veta vart de vänder sig om de blir kränkta på något sätt.
Viktigt att forskare deltar i debatten
Som samhällsvetare och forskare är det viktig att finnas på plats i den pågående diskussionen, menar Marcin de Kaminski.
– Dels behövs det för att föra fram vetenskaplig kunskap i diskussionerna. På nätet blir diskussionerna ofta känslosamma och inte alltid så rationella.
– Men jag tror också att forskningen tjänar på att befruktas av debatten och att det skapas en koppling mellan forskningen och samhället. Frågelådan och kommentarer jag får på mina debattartiklar ger mig nya idéer och gör att jag kan fokusera på rätt saker i min forskning.
Text: NINA NORDH