Sömnbrist hos unga är klassat som ett folkhälsoproblem och runt 30 procent av svenska ungdomar bedöms idag ha någon form av sömnproblem. Forskning visar också att de unga vill att föräldrarna ska bry sig mer om deras sömn och bestämma när skärmarna ska stängas av.
Relaterad artikel, lista med tips: Hjälp tonåringen sova gott – Vetenskap och Hälsa (vetenskaphalsa.se)
– Mina studier visar att ungdomar vill prata om sin sömn med oss vuxna, men att de upplever att vi inte lyssnar eller tar det på tillräckligt allvar, säger sömnforskaren Gita Hedin som är lektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad.
I sin doktorsavhandling ”Sömn och symtom på insomni hos ungdomar” har Gita Hedin, som disputerade vid Lunds universitet 2022, gjort både kvalitativa och kvantitativa studier som sätter fingret på vad som ligger bakom symtom på sömnbrist hos unga idag. Men även vad som krävs för att förhindra det.
I en av studierna, där 1500 ungdomar i åldern 15 till 17 år deltog, var syftet att undersöka kopplingen mellan symtom på insomni och skolprestationer, självskattad hälsa, fysisk aktivitet, skolstarttid och substansanvändning.
– Vi såg bland annat ett samband mellan sömnproblem och underkända betyg. Men också att ungdomar som sov otillräckligt använde både alkohol och tobak i större utsträckning, säger hon och fortsätter:
– Något förvånande var det fler pojkar än flickor som uppgav att de hade sömnproblem.
Vi sover allt mindre
Det var förvånande eftersom flickor i tonåren brukar ange att de upplever mer sömnproblem än pojkar. Men pojkarna i just denna studie var mindre fysiskt aktiva än flickorna, vilket kan vara en anledning till större sömnproblem eftersom fysisk aktivitet under dagen kopplas till bättre sömn. Det visade sig även att inaktiva ungdomar som uppgav att de hade en lägre självskattad hälsa, hade mycket större sannolikhet att ha sömnproblem oavsett om det var flickor eller pojkar.
Enligt Gita Hedin behöver en tioåring sova cirka 10 till 11 timmar per dygn och en tonåring cirka 8 till 9 timmar. Men få får sin tillräckliga sovdos och tendensen är att vi sover allt mindre. Människans basala behov har inte nämnvärt ändrats över tid, men trots det sover vi en hel timme mindre än för hundra år sedan.
– 24-timmarssamhället är här för att stanna och vi måste hitta ett sätt att leva i det. Där ingår att skapa en miljö som främjar god sömn för alla och som tar hänsyn till olikheter. Exempelvis ungdomars specifika sömnbehov. Att tonåringar är kvällspigga och morgontrötta är ju biologiskt. Det rår de inte för. Därför behöver de kanske extra stöd från vuxna i denna ålder.
Hon berättar att det finns positiva resultat från studier där man har senarelagt skolstarten på morgonen för att ta hänsyn till morgontrötta tonåringar.
– Men detta kräver att även vuxenvärlden anpassar sig, vilket jag tyvärr ibland tror är svårare att få till, säger hon.
I en annan kvalitativ studie, där 45 ungdomar i åldern 16 till 18 år deltog, var syftet att undersöka ungdomars egna upplevelser av möjligheter och hinder för en god natts sömn.
– Det mest slående var hur intresserade de var av att prata om sömn. Det fanns liksom ett uppdämt behov och många upplevde att deras föräldrar och andra vuxna inte tog sig tid att lyssna på dem om deras sömnproblem, säger Gita Hedin.
Vill att föräldrarna styr mer
Av ungdomarnas svar framkom tydligt hur viktigt de själva tycker att fysisk aktivitet är för sömnen. Att rörelse tröttar ut dem på ett behagligt sätt som skapar ett välbefinnande. Men även att de önskade mer rörelse under skoltid, just för de positiva effekterna på deras sömn. Som ett hinder togs bruket av digitala skärmar upp. Exempelvis uppger ungdomarna att sociala medier varvar upp dem mentalt och skapar oro och jobbiga tankar om livet.
– Grejen är att ungdomar mycket väl förstår kopplingen mellan dålig sömn och skärmarna. De flesta säger också att de vill att föräldrarna ska bestämma åt dem. Så ett tips jag vill skicka med till föräldrar är: Sluta inte stötta era barn om att de ska stänga av sina mobiler och paddor i god tid innan de släcker, säger Gita Hedin.
I ett kommande projekt kommer Gita Hedin och forskarkolleger från andra lärosäten göra två slags interventionsstudier på flera högstadieskolor i Sverige. Det handlar om schemalagd sömnundervisning och om mobilstopp 60 minuter innan läggdags.
– Det finns studier som pekar på att man får 10-20 minuters mer sömn per natt om man lägger ifrån sig mobilen i tid. Det kan verka lite, men i det långa loppet har det stor betydelse, säger sömnforskaren Gita Hedin.
TEXT: Magnus Erlandsson
