Skolans undervisning i sexualitet, samtycke och relationer är ojämlik. Unga som identifierar sig som HBTQI+ får inte den kunskap de behöver. Det är en av slutsatserna i en ny avhandling som utforskar ungas förutsättningar för jämlik hälsa inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR.

Anna ChuChu Schindele är socionom i botten och började intressera sig för ungas sårbarheter och resurser inom sexuell hälsa när hon arbetade som kurator på en ungdomsmottagning.

– Då blev jag nyfiken på att undersöka vad vi behöver veta för att kunna ge rätt stöd och hur vi kan arbeta både förebyggande och främjande. Jag fick insikt om att vi behöver ta med många olika perspektiv, säger hon.

Enkät om sexualitet och hälsa

I sitt senare arbete på Folkhälsomyndigheten fick hon tillfälle att arbeta med en befolkningsbaserad enkätundersökning om sexualitet och hälsa bland unga 16–29 år. Rapporten publicerades 2015.

När Anna ChuChu Schindele påbörjade sin doktorandutbildning vid Malmö universitet blev det naturligt att använda den omfattande enkätundersökningen för att göra djupare studier. Hon bestämde sig för att studera hur olika faktorer som kan utgöra sårbarheter eller resurser påverkar unga människors sexuella hälsa och hur man genom att titta på överlappningar, intersektioner, kan få syn på särskilt utsatta grupper.

Sårbarheter och resurser

De olika sårbarheterna och resurserna som överlappar kan till exempel vara ekonomi, kön, etnicitet och sexuell identitet. Avhandlingen består av fyra delstudier där olika teman undersökts.

Vad blev du mest överraskad över under arbetet?

– Att vissa grupper som framstår som resursstarka också kan vara sårbara. Män ses ofta som mer resursstarka när det gäller sexuell hälsa, men i min intersektionella analys blir det tydligt att de också kan vara sårbara. Min första delstudie visar exempelvis att det finns en sårbarhet bland killar med transerfarenhet eller som har erfarenhet av sex mot ersättning. Det visar hur viktigt det är att hitta grupper inom gruppen.

Möjligheter för säkrare sex

I den andra delstudien undersöks hur möjligheterna att välja säkrare sex påverkas av olika sårbarheter och resurser: Den visar ett samband mellan unga människors kontroll över sin livssituation och förmåga att föreslå säkrare sex. Den som känner kontroll över livet har större möjlighet att ha säkrare sex.

Den tredje studien handlar om hur skolans undervisning i sexualitet, samtycke och relationer påverkar olika gruppers sexuella hälsa.

– Här syns tydligt att vissa grupper inte får med sig den kunskap de behöver från skolans undervisning. Är du kille och heterosexuell så får du med dig kunskaper som blir en resurs. Men bland unga HBTQI+-personer finns överrisk för otillräcklig kunskap och sämre tillgång till hälsofrämjande resurser.

Ekonomisk trygghet spelar in

Resultaten från den fjärde studien visar ett samband mellan att vara nöjd med sitt nuvarande sexliv och god hälsa. Denna resurs är dock ojämlik: killar och icke-binära unga är mindre nöjda med sitt sexliv än tjejer. Dessutom spelar ekonomisk trygghet in: tjejer med god ekonomi är mest nöjda med sitt sexliv.

Vilken nytta kan din avhandling göra i praktiken?

– Jag tror att den kan bidra med mer kunskap om hur vi kan använda intersektionalitet som att förstå komplexiteten i ungas sårbarheter och resurser för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Arbetet med att skapa jämlika förutsättningar till SRHR är mer komplext än man kanske tror och man kan föra resonemang som hjälper till att göra ett bra arbete. Jag hoppas också att det kan inspirera fler att göra liknande typer av studier.

Länk till avhandlingen: Vulnerabilities and Resources: Exploring intersecting conditions for health equity in sexual and reproductive health and rights(SRHR) among young people in Sweden

 

Text: CECILIA LINDBERG

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Malmö universitet