Det görs över en miljon snitt i bröstkorgen per år i Europa. Och vid en till fyra procent av dessa operationer finns det risk för infektioner. Richard Ingemansson har tillsammans med två andra läkare – Johan Sjögren och Ronny Gustafsson – utvecklat en teknik för att minska dessa infektioner.

– Med de gamla metoderna att behandla de patienter som fått en svår infektion efter en hjärtoperation dog upp till 15 procent av patienterna, berättar Richard Ingemansson. Men för tio år sedan började vi här på sjukhuset i Lund utveckla en ny metod att rena det infekterade såret med hjälp av VAC-svampen.

Genom att täcka såret med ett tvättsvampsliknande material och därefter koppla denna till en pump som hela tiden suger bort luft och skapar undertryck får man bort bakterier samtidigt som blodcirkulationen i såret ökar.

VAC-svampen suger också bort vätska som gör att blodkärlen lättare når sårkanten vilket snabbar på sårläkningen. Det fungerar också som ett tillfälligt förband för att effektivt skydda såret från bakterier i omgivningen.

Snabbare läkning

– Metoden användes först för svårläkta bensår men vi kom på att den också kunde användas för patienter med svåra infektioner efter en hjärtoperation. Det tar bara drygt någon vecka innan infektionen har gett med sig och såret har börjat läkas, säger Richard Ingemansson.

– Tidigare var dessa patienter nedsövda i respirator i två veckor. Nu kan de vårdas på en vanlig vårdavdelning, berättar Ronny Gustafsson. Hittills har den nya metoden att behandla infektioner räddat livet på 150 patienter bara här i Lund.

Metoden att använda VAC-svampen vid svårläkta infektioner efter en hjärtoperation har spridit sig till andra länder relativt snabbt. I Tyskland använder ungefär hälften av sjukhusen metoden och i USA pågår just nu en process att godkänna metoden.

– Det börjar ofta med ett omöjligt fall, säger Richard Ingemansson och när sjukhuset ser att detta har effekt börjar man använda den för alla patienter.

Öka blodflödet i hjärtat

En fortsättning på projektet är forskning om hur man kan öka blodflödet i hjärtat med hjälp av undertryck. Vid exempelvis en förträngning i kranskärlen vill man kunna öka nybildningen av blodkärl. Det finns patienter som inte kan opereras och för dessa skulle detta kunna bli en framtida möjlighet.

Även i samband med stamcellsbehandling av hjärtat är det viktigt att lösa blodförsörjningen till de delar av hjärtat som stamcellerna har lagat. Läs mer om hjärtstamceller i artikeln om Stefan Jovinges forskning.

– Det är en bit kvar tills vi har utvecklat denna metod så att den kan användas i kliniken, menar Ronny Gustafsson. Det tar många år att hitta den bästa kombinationen av temperatur, undertryck och andra parametrar. Det som görs på labbet i dag tar ungefär tre till fem år innan det når kliniken. Vi hade behövt ännu större resurser inom forskningen.

Text: NINA HULT