VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI
Blodet som flyter i våra ådror består till ungefär hälften av röda och vita blodkroppar och av blodplättar, eller trombocyter som de även kallas. Den andra hälften utgörs av en vätska som kallas blodplasma.
Forskare som intresserar sig för blodets olika komponenter riktar sällan blicken mot trombocyterna, även om intresset ökat de senaste åren. Men Oonagh Shannon, biomedicinare och forskare inom infektionsmedicin vid Lunds universitet, är en av dem som går mot strömmen.
Gör så mycket mer än stoppar blödning
– Trombocyterna har en underskattad roll i vårt blod, inte minst när vi drabbas av en infektion. De förtjänar mer uppmärksamhet, säger hon.
För inte så länge sedan var den allmänna uppfattningen att trombocyternas enda uppgift var att reglera blodkoagulationen i kroppen och vid en blödning utnyttja sin förmåga att bli ”klibbiga” och täppa igen hålet. I dag vet man att trombocyterna också fyller en viktig funktion vid infektioner. När kroppen invaderas av bakterier aktiveras trombocyterna och tillsammans med de vita blodkropparna ingår de i försvaret för att bekämpa inkräktaren.
Det är viktigt att kunna följa hela händelseförloppet för att vi bättre ska kunna förstå vilka mekanismer som träder i kraft hos trombocyterna vid en överreaktion. Då kan vi kanske lära oss hur vi ska kunna dämpa reaktionen och rädda organ
– Både i mänskligt blod och i blod hos möss har vi sett att de uppvisar en annan profil när de försvarar kroppen än de gör i samband med en koagulation av blodet – och att de vid en infektion spottar ur sig inflammationsdrivande immunmodulerande substanser. Så man kan säga att trombocyterna är dubbelarbetande. Och vem vet, de har kanske även en tredje funktion, som vi inte känner till i dag?
Inget gott utan att det har något ont med sig
Vid vissa förhållanden kan emellertid trombocyterna överreagera på bakterierna och istället för att skydda kroppen lokalt sprider sig effekten i hela kroppen och plötsligt kan ett allvarligt tillstånd uppstå, ett tillstånd som kan vara direkt livshotande. Vid sepsis råder ett kaos i hela kroppen när blodkärlen blir inflammerade och det bildas mikroproppar som täpper till de mindre kärlen.
Oonagh Shannon studerar trombocyterna brett, men är särskilt intresserad av att bättre förstå vad som händer när trombocyterna överreagerar på en bakterieinfektion.
För att skaffa sig mer kunskap har hon och hennes kollegor studerat enskilda trombocyters reaktion mot bakterier från sepsispatienter. I laboratoriet har de nu gått vidare och kan under kontrollerade former följa hela sjukdomsförloppet, från en mild och kontrollerad infektion till en fullt utvecklad sepsis, hos möss.
Viktigt att förstå varför de överreagerar
– Det är viktigt att kunna följa hela händelseförloppet för att vi bättre ska kunna förstå vilka mekanismer som träder i kraft hos trombocyterna vid en överreaktion. Då kan vi kanske lära oss hur vi ska kunna dämpa reaktionen och rädda organ vid ett livshotande tillstånd som sepsis kan innebära, utan att påverka trombocyternas förmåga att bidra till blodkoagulation. På sikt är målsättningen att överföra kunskapen till kliniken, så sjukvården vet exakt vilken medicin de ska ge som behandling till den enskilde patienten.
Läs vår tematidning: Blod för livet
Forskarna har redan en del kunskap om vilka receptorer, en sorts molekyler på trombocyternas yta, som är viktiga för att känna igen bakterier.
– Det vore intressant att kunna blockera dessa så att trombocyterna inte känner igen bakterien och går igång på den.
Oonagh Shannon understryker att det finns mycket outforskad mark vad gäller trombocyternas funktion och uppgift i människokroppen.
– Vi vet exempelvis att trombocyterna blir färre i antal vid svåra infektioner, men vart tar de vägen? Vi skulle också vilja veta om trombocyterna har en påverkan på de vita blodkropparna och i så fall om det kan bidra till skada vid en allvarlig infektion och vid sepsis.
Text: OLLE DAHLBÄCK
Texten är tidigare publicerad av Lunds universitet och ingår i en serie om blodgivning med anledning av Internationella blodgivardagen 14 juni.
Samtliga texter i serien:
Ett pusslande med sällsynta blodgrupper
Trombocyter – blodets doldisar
Högtryck på blodigt allvar – kärlforskare vill intensifiera jakten på orsakerna
Går det att äta sig till ett friskare blod?
Vad är en blodpropp och varför får somliga det?
Livräddande och existentiellt omvälvande när syskon donerar stamceller
