Topsa dig själv, skicka iväg ett gentest och få veta hur just du ska äta för att förbättra hälsan. Trots kritiken mot gentester, så tyder en studie vid Lunds universitet på att allt fler är intresserade av dem. Vem vill inte veta om man kan fortsätta med pasta och bröd?

Chansen att få individuella råd om hur just du ska äta, överväger bristerna med dagens gentester för de flesta. Etikern Jennie Ahlgren bygger sin doktorsavhandling Personaliserad nutrition och etik – en empirisk studie av svenska konsumenters inställning till gentester för hälsans skull på djupintervjuer och en enkät där 1000 människor har tillfrågats om sin inställning till gentester och individualiserade kostråd.

– 73 procent var positiva till att göra ett gentest och få personliga kostråd, det var överraskande många. Många är trötta på att det ständigt kommer nya modedieter och de flesta upplevde kostråd baserade på deras egna gener som mer tillförlitliga.

Oro för konsekvenserna

Resultat hade inget att göra med om man var frisk eller sjuk, eller om man redan ansåg sig leva hälsosamt. Studien visade också att många är oroliga för konsekvenserna av gentester. Vad händer om information från gentester blir tillgänglig för arbetsgivare och försäkringsbolag? Många oroade sig också för att gentester bara skulle komma vissa resursstarka grupper i samhället till del.

– Men trots risker och etiska problem var majoriteten ändå positiv till att testa sig. De kunde också tänka sig att låta gentesta sina barn, för att få råd om kost. Trots att man sade sig värna om integriteten, så trumfade intresset för barnens hälsa.

 Hälsan viktigare än integriteten

Deltagarna var också beredda att sprida information från sina gentester till släktingar, antingen de ville veta eller inte om de gener i släkten med förhöjd risk för en allvarlig sjukdom. Än en gång är det viktigare att måna om närståendes hälsa, än om deras integritet.

Forskningen idag visar att det inte finns en metod för att gå ner i vikt som fungerar för alla. Många forskare menar dock att det behövs fler studier för att visa samband mellan diet, sjukdomar och gener innan man kan ge individualiserade kostråd. Kostråden som bygger på DNA-tester har också kritiserats för allmänna.

– Ofta blir råden att äta mer fisk och grönsaker och mindre kött och mättat fett, precis som de flesta allmänna kostråd. Men en fördel är att individuella kostråd kan vara mer motiverande än de som säger sig gälla alla.

En tidigare studie* har visat ökad viktnedgång med hjälp av gentester. Den ena gruppen fick tillgång till information om sina gener och påföljande kostråd och den andra fick allmänna kostråd. Gruppen som tog hänsyn till sina gener gick då ner mest i vikt.

Ett par tusen kronor

Gentester kan erbjuda information om du med dina gener bör undvika kolhydrater eller om du bör äta dem. Att låta generna berätta om du ska äta mycket kolhydrater och lite fett, eller tvärtom, ter sig för många som ett lockande alternativ i en tid då kolhydratsnåla dieter som LCHF och GI dominerar.

Ett gentest kostar mellan ett par hundra och ett par tusen kronor. Antingen tar topsar man sig i munhålan eller tar ett blodprov, skickar iväg resultatet och får svar och analys efter ett par veckor. Svaret får man oftast själv bearbeta vid köksbordet, även om det visar sig vara tunga besked. Idag finns det ett fåtal gener där starka samband har påvisats för vissa sjukdomar, som t ex bröstcancer och Alzheimers.

Det största företaget inom gentester är amerikanska 23andMe. De har tidigare har sålt breda tester med kostråd till relativt låga priser. Men efter en varning av US FDA (Food and Drug Administration) har de slutat ge kostråd. Numera får du resultaten och får själv fundera ut vad du bör äta mer och mindre av.

– I mitten av 2000-talet fanns det ett antal företag som sålde gentester och gav personliga kostråd, nu har några av dem slutat till följd av kritiken. Men de är beredda att starta igen, när de har mer forskning till stöd. Troligtvis kommer vi få ett samhälle där allt fler gentestar sig i framtiden, säger Jennie Ahlgren.

Texten är tidigare publicerad som pressmeddelande från Lunds universitet, 14 augusti 2014