Risken för att få en andra hjärtinfarkt är hög, särskilt under året efter den första infarkten. Men Sverige ligger i toppklass i världen när det gäller sekundärprevention. En behandlingsform som har visat sig särskilt effektiv är fysisk träning i grupp.
– Människor reagerar olika efter en första hjärtinfarkt. Många vill göra förändringar genast medan andra inte riktigt förstått vad som hänt. Ytterligare några går in i förnekelse. Det är vanligt med krisreaktioner så som stress, ångest och depression. Där fokuserar vi mycket på att stötta, säger Margrét Leósdóttir, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och hjärtforskare vid Lunds universitet.
Hon och hennes kollegor inom hjärtrehabiliteringen arbetar med att på olika sätt stötta patienter med sekundärprevention, som är det allra viktigaste för att förhindra en andra infarkt. Det påverkar prognosen mer än det som görs i akutskedet, och går ut på att behandla riskfaktorer, som till exempel högt kolesterol, högt blodtryck och diabetes, och ändra ohälsosamma levnadsvanor, så som rökning, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet.
Behöver livslång plan
Många patienter som haft en första hjärtinfarkt har inte förstått att de fått en livslång sjukdom. Många tror dessutom att det främst är ökande ålder, ärftlighet och stress som ligger bakom infarkten och inte levnadsvanorna, som i verkligheten är den största bidragande faktorn.
– En hjärtinfarkt är inte bara en enskild händelse som behandlas och sedan är botad. Det är en väldigt vanlig missuppfattning. Bara en av fyra patienter förstår att den underliggande sjukdomen är kronisk och att man behöver ändra på sina levnadsvanor för att minska risken för nya händelser. Det är viktigt att ha en långsiktig plan som håller, för den ska hålla livet ut, säger Margrét Leósdóttir.
För att planen ska hålla livet ut behöver den vara individuellt anpassad. För en rökare är till exempel rökstopp det absolut viktigaste. För en annan är det kanske viktigast att få ner sina kolesterolvärden. Och för en tredje som lever ett stillasittande liv så är det att börja röra på sig som är viktigast.
– Därför bör man börja samtalet med patienten med att reda ut: vad är viktigast för dig? Vad tror du att du kan lyckas med? För en rökare kanske det känns övermäktigt att sluta röka just nu. Då kan vi i stället börja med att fokusera på fysisk träning, och ofta leder det till att patienter senare beslutar sig för att även sluta röka, säger Margrét Leósdóttir.
Visar störst positiv effekt
Handledd träning i grupp är en av de behandlingsformer inom sekundär prevention som visat störst positiv effekt på framtida prognos. Träningen bedrivs i Sverige på rehabiliteringscentrum knutna till sjukhusen, och är testad och framtagen efter kliniska studier. Den ordineras till patienten av fysioterapeut efter fysiska tester och samtal.
Studier har visat att träning under handledning av fysioterapeut minskar risken för en andra hjärtinfarkt med omkring 30 procent.
– Tittar man på riskfaktorerna efter ett år bland de som tränat jämfört med de som inte gjort det så ser man att blodtryck och kolesterol gått ner mer och att det är fler som slutat röka, säger Margrét Leósdóttir, och fortsätter:
– Det handlar inte bara om den fysiska träningen, utan även om det som händer mellan människor. Man ska inte underskatta gemenskap och psykosocialt stöd, det är extremt viktigt. Man stöttar och höjer varandra.
Medelhavskost minskar risk
En annan viktig faktor när det gäller att undvika en andra hjärtinfarkt är kost. En jämförelse mellan lågfettskost och medelhavskost bland patienter som haft en hjärtinfarkt visar att risken för en andra infarkt minskar med 25 procent om man håller sig till medelhavskost.
– Medelhavskosten består av mycket frukt, grönsaker, fet fisk, vegetabiliska oljor, nötter och frön samt fiberrika livsmedel. Man bör dessutom begränsa intag av godis och läsk, kakor, rött kött och processad mat, säger Margrét Leósdóttir.
Risken att få en andra hjärtinfarkt ligger i genomsnitt på mellan 5 och 10 procent per år för den som haft en infarkt. Jämfört med andra länder ligger Sverige i toppklass när det gäller sekundärprevention, men det har funnits stor variation runt om i landet när det gäller till exempel rökstopp, behandling av blodtryck och kolesterol och delaktighet i fysisk träning. Därför var det viktigt att ta fram nationella riktlinjer för sekundärprevention efter kranskärlssjukdom.
– Det behövdes riktlinjer för hur den ska bedrivas både under första året inom hjärtvården och därefter i primärvården, säger Margrét Leósdóttir, som ledde arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna.
Riktlinjerna blev klara våren 2022 och håller nu på att implementeras runt om i landet.
Text: ELIN FALKENSTRÖM