Forskare i Lund har upptäckt en relation mellan hjärnstruktur och förmåga att lära sig ett nytt språk. Ju tjockare hjärnbark försöksdeltagare hade i Brocas område desto bättre var de på att förstå grammatiken i ett påhittat språk som de aldrig hade stött på förut.
– Det har länge varit känt att hjärnan förändras vid inlärning av ett nytt språk men inte hur förhållandet mellan inlärningsförmåga och hjärnans utseende ser ut innan man lärt sig ett nytt språk, säger Mikael Roll, neurolingvist vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.
Brocas område är en del av pannloben i vänster hjärnhalva som är känd för att vara inblandad i förståelsen av just grammatik. Skador i området ger upphov till Brocas afasi, som bland annat kännetecknas av problem med grammatik. Tjockleken på hjärnbarken i motsvarande område i höger hjärnhalva var i stället relaterad till hur bra deltagarna var på att höra skillnader i tonhöjd, det vill säga språkmelodin. Språk hanteras mer av vänster hjärnhalva, medan höger hjärnhalva är mer inblandad i musikupplevelse.
Lyssna på Vetenskap & hälsas podd om språkutveckling
Mätte hjärnbarken med magnetkamera
Upptäckten gjordes genom att med magnetkamera mäta hjärnbarkens tjocklek på 44 testpersoner för att se vilket samband den hade med resultatet på olika språktest som de fick göra.
– Brocas områdes tjocklek förändras mycket fram till puberteten men storleken påverkas också senare i livet till exempel när man lär sig ett nytt språk, säger Mikael Roll.
I nästa steg kommer forskarna att titta på hur hjärnan förändras vid inlärning och då speciellt relationen mellan språkmelodi och grammatik.
– En ökad kunskap om vilka områden i hjärnan som är viktiga för förmågan att lära sig nya språk kan i en förlängning användas för att utveckla effektivare språkinlärningsmetoder och för att hitta hjälpmedel till människor med exempelvis afasi, säger Mikael Roll.
Text: GISELA LINDBERG
Illustration hjärna: Colorbox
Artikeln är tidigare publicerad på Lunds universitets hemsida.
Vetenskapligt material