När vi blir sjuka kan kirurgi ibland vara enda alternativet för att bli frisk, om det finns en kirurg som kan operera vill säga. I Sverige är det en självklarhet, men långt ifrån i alla världens länder.

I afrikanska stater söder om Sahara, som Sierra Leone, Zimbabwe, Liberia och Uganda, där fattigdomen är vardag, har uppskattningsvis endast 6 procent av befolkningen realistiska möjligheter att bli opererade om det skulle behövas. Som svensk är det svårt att föreställa sig vad det betyder för de drabbade familjerna och för samhället i stort.

I Sierra Leone, ett av de allra fattigaste länderna i världen, uppskattas att cirka 20 procent av landets medborgare är i akut behov av kirurgi, utan att kunna få det. Samtidigt uppskattas att vart femte dödsfall i landet hade kunnat undvikas ifall det funnits tillgång till säker kirurgi.

Säker kirurgi saknas

– Det finns ett stort uppdämt behov av kirurgi när det gäller exempelvis medfödda missbildningar, tumörer och skador som uppkommit i samband med förlossningar. Skador och tillstånd som aldrig blir åtgärdade trots att insatserna kan vara lika kostnadseffektiva som vaccinationer, säger Lars Hagander, barnkirurg vid Skånes universitetsjukhus och forskare vid Lunds universitet, som i flera år engagerat sig i den globala ojämlikheten vad gäller tillgången till säker kirurgi i världen. Lars har vid flera tillfällen själv varit verksam som barnkirurg i de mest utsatta länderna.

– Det finns en stolt utbildningstradition hos läkare i de här länderna och många duktiga kirurger, men antalet räcker inte för att täcka ländernas behov och ibland saknas rätt kompetens, inte minst inom anestesin. Det är också ofta väldigt stora skillnader inom länderna – mellan städerna och landsbygden – inte bara på tillgången till kirurgi utan också på kunskapen hos befolkningen om hur man söker och får kirurgisk hjälp. Är man dessutom fattig och saknar pengar så är man väldigt utsatt, säger Lars Hagander.

Många har inte råd

Vid en stor kirurgkonferens i London tidigare i år redovisades rapporten ”The Lancet Commission on Global Surgery” – ett forskningssamarbete mellan den vetenskapliga tidskriften The Lancet, Lunds universitet, Harvard Medical School och King´s College London – om tillgången till säker kirurgi, anestesi och obstetrik i världens låg- och medelinkomstländer. En i många stycken skrämmande läsning.

Rapporten visar att 5 miljarder människor i världen saknar tillgång till säker kirurgi – 5 miljarder!

Främsta orsaken är bristen på kirurger, då för få utbildas och många läkare väljer att arbeta utomlands efter examen. Andra orsaker är bristande infrastruktur och långa resvägar, samt att kostnaden för en operation är högre än vad många i de här länderna har råd med.

– För många innebär ett kirurgiskt ingrepp en ekonomisk katastrof. Resultatet blir inte sällan att de istället går till en operatör som saknar rätt kompetens och far illa, säger Lars Hagander, som är en av huvudförfattarna till rapporten.

Från ord till handling inom global kirurgi

– Det krävs investeringar. Nu måste vi övertyga världens finansministrar att inkludera kostnader för kirurgi i hälso- och sjukvårdsbudgeten och att det kostar mer att låta bli. Och det finns ett skriande behov av forskning inom det här fältet, av innovativa lösningar.

Projektgruppen bakom forskningsrapporten fortsätter nu sitt arbete. Bakom dem står både WHO och Världsbanken.

– Publikationen i Lancet var ett första steg, nu måste vi se till så att ord går över i handling, säger Lars Hagander, som själv rekryterat fyra doktorander vid Lunds universitet att intressera sig för global kirurgi.

– De studerar bland annat hur barnkirurgi och förlossningsmedicin är organiserad i låg- och medelinkomstländer, jämfört med i Sverige. Hur man mäter kirurgisk kvalité, tillgång och brist och hur situationen kan bli bättre.

Text: OLLE DAHLBÄCK

Foto: Ingela Björck (porträtt); Colourbox (Operationsinstrument)