Foto: Dreamstime.

När hjärnan är väldigt ung är den också mycket öppen för påverkan och möjligheter till lärande är stort. Det är anledningen till att vi nu gör observationer redan under spädbarnsperioden för att hitta barn som visar tecken på att ha en genomgripande störning i sin utveckling – en så kallad autismspectrumstörning.

Autism är ett samlingsbegrepp på många olika diagnoser, men vid den här tidiga åldern är det för tidigt att ställa en detaljerad diagnos. Under våren 2011 inleddes observationer av alla åttamånaders spädbarn vid 40 barnavårdscentraler i Kronobergs landsting för att hitta barn som visar tecken på att behöva extra stöd. Bengt Sivberg, professor i vårdvetenskap, leder studien:

– Det kan gälla svårigheter att interagera, skapa ögonkontakt, kommunicera med hjälp av joller, gester och mimik. Ibland handlar det även om motoriska svårigheter och känslomässiga aspekter – det kan t. ex. vara svårare att trösta de här barnen, de kan ha lättare till gråt eller vara lättretliga.

Tidiga tecken

Med hjälp av ett observationsinstrument som kallas SÖK,  söker barnsjuksköterskorna på BVC tecken på störningar hos barnen. Barn som har svårigheter att interagera och kommunicera observeras ytterligare en gång inom en treveckorsperiod för att se om resultatet blir detsamma.

Behandlingen som följer kallas för Tidig spädbarnsintervention och pågår med hjälp av föräldrarna under sex månader i hemmiljö. Den går ut på att stimulera barnet att utveckla kommunikativa färdigheter och gemensam uppmärksamhet – d.v.s. att förälder och barn samtidigt fokuserar på samma sak.

Foto: Dreamstime.

Ögonkontakt

– I den gemensamma uppmärksamhetsträningen är fokus att etablera ögonkontakt. Stimulansen till barnet sker via mimik, småprat och gester. Eftersom kommunikationen mellan hjärncellerna är långsam hos de här barnen, tar det längre tid för dem att reagera, så det gäller att vänta in barnets reaktion och respons för att sedan ge positiv feedback.

Mildrar svårigheter

Syftet är att förbättra barnens funktionsnivå och mildra deras svårigheter och till och med undvika en senare diagnos. Den känslomässiga kommunikationen mellan barn och förälder kommer före den kognitiva utvecklingen – därför är det viktigt att utveckla kommunikation mellan barn och förälder tidigt. Att ha en tydlig struktur i sociala situationer hjälper även barn med den här typen av störning där förändringar medför svårigheter. Om barnet fortfarande uppvisar tecken på störning när det är 18 månader gammalt, gör man en mer omfattande utredning som kan leda till en diagnos.

Tidigt stöd – bättre prognos

– Många gånger känner föräldrarna tidigt att det är något annorlunda med barnet – ibland redan på BB. Den träning som görs med de här barnen är inget konstigt – det är samma interaktion som alla föräldrar gör med sina barn, man gör det bara i större omfattning och mer strukturerat. Vår förhoppning är naturligtvis att studien ska visa att man får en bättre prognos för barn med autism när vi hittar och stödjer dem så tidigt i livet.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.