En TIA är som en liten stroke. Skillnaden är att symtomen snabbt går över och då mår man som vanligt igen. Men man bör ringa ambulansen för en TIA är en varningssignal för att en riktig stroke kan vara på väg. Risken är som störst de första dygnen. 

– Vi ser ofta att man blir glad när bortfallen går över och lägger sig och vilar, istället för att åka in till sjukhuset. Men man bör ringa ambulans, så vi kan agera snabbt om det kommer en stroke, säger Fredrik Buchwald, forskare i neurologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Skånes universitetssjukhus.

TIA, transitorisk ischemisk attack, beror på en blodpropp i hjärnan som löses upp av sig själv. När hjärnans blodcirkulation hindras vid en TIA ger det samma symtom som vid en stroke (se AKUT-testet*). Det kan handla om att orden inte kommer ut rätt, att halva ansiktet hänger eller en arm eller till och med en halvsidesförlamning. Men oftast varar attacken bara några minuter och inom ett dygn ska symtomen vara borta.

–  En TIA är en varningssignal och ett gyllene tillfälle att förhindra en stroke som ofta skadar människor allvarligt, säger han.

 

En TIA är ett tecken på att det finns problem som gör att blodproppar bildas. Om man inte åker in till sjukhuset efter en TIA, är risken en på tio att en ny blodpropp fastnar någonstans i hjärnan och orsakar en stroke under de närmsta veckorna.

Ett dygn på sjukhus behövs

Varje år drabbas drygt 25 000 människor i Sverige av stroke och 7000 dör. En stroke kan leda till allt från talsvårigheter, att man inte kan se på ena ögat, halvsidesförlamning till hjärndimma och depression. Stroke beror på en blodpropp i cirka 85 procent av fallen, men de resterande fallen beror på en blödning i hjärnan. Men en TIA beror alltid på att en liten blodpropp fastnat någonstans i hjärnan eller i ögat.

Fredrik Buchwald har i flera studier forskat på hur man bäst diagnostiserar, undersöker och behandlar patienter med TIA eller stroke.

– Vi rekommenderar inläggning ett dygn på sjukhus. Akut handläggning och behandling minskar strokerisken avsevärt. Och om man ändå skulle få en stroke på sjukhuset så finns det mycket som kan göras på plats.

Vid misstänkt TIA röntgas hjärnan och blodkärlen i halsen med datortomografi. Man tar ett EKG och vid behov ett långtids-EKG för att leta efter förmaksflimmer, som är en riskfaktor. Blodtrycket kontrolleras och man tar blodprover för att kontrollera kolesterolnivåerna. I vissa fall undersöks hjärtat med ultraljud och blodet om det föreligger en koagulationsrubbning som kan leda till blodproppar. När man hittat orsaken till TIA så sätter man in den behandling som behövs direkt.

– Ibland behöver vi göra en operation på halspulsådern för att rensa blodkärlet från en förträngning, säger Fredrik Buchwald.

Svårt skilja på TIA, migränaura och epilepsi

Det är svårt att ställa diagnosen TIA. När patienten kommer till sjukhuset så är de i regel återställda.

– Det vi fortfarande tampas med är att vi bara har en berättelse att gå på. Människor är olika bra på att berätta vad som hänt dem.

Det finns också andra tillstånd med liknande symtom. Vid små epileptiska anfall kan det vara svårt att prata. Vid migränaura påverkas synen av flimmer och många får känselrubbningar som endast drabbar ena kroppshalvan och svårigheter att prata. Men om personen kommer tillbaka inom en månad med exakt samma symtom, så minskar sannolikheten för att det var en TIA.

– Det händer att vi upptäcker längs vägen att det inte var en TIA. För en ny liten blodpropp brukar inte sätta sig på exakt samma ställe i hjärnan och därmed ge samma symtom som förra gången.

Alla symtom kommer samtidigt

Vid en TIA svimmar man inte heller av, utan efteråt är man medveten om vad som hänt.

– Ett annat viktigt kännetecken vid TIA är att alla symtom kommer samtidigt. Det byggs inte på minut efter minut som vid en migränattack eller ett epileptiskt anfall.

När det gäller stroke så vet man att antalet strokefall har minskat i Sverige. Vården har blivit bättre på att hålla koll på högt blodtryck, en stor riskfaktor som kan behandlas. Färre röker än för några decennier sedan. Rökning orsakar åderförkalkning som drabbar alla blodkärl. Troligen har TIA, precis som stroke, också minskat. Men det finns inte lika säkra siffror som för stroke.

– Vi tampas fortfarande med att diagnosen kan vara osäker. Det är ett ganska stort ingrepp i människors liv idag att få diagnosen TIA och sedan medicinera för det livet ut.

I framtiden hoppas Fredrik Buchwald att forskningen kommer lyckas ta fram ett blodprov.

– Om vi kunde utveckla ett blodprov som med större säkerhet kan diagnostisera TIA och stroke så skulle det vara mycket värt.

TEXT:JENNY LOFTRUP