Forskarna vet i dag en hel del om vad som kan orsaka typ 2 diabetes. I ett nytt svenskt-finskt forskningsprojekt ska man ta reda på vad som tvärtom skyddar mot sjukdomen.
– It’s the final countdown för genetiken, säger professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescentrum och en av de främsta diabetesforskarna i världen.
Leif Groop är professor i diabetes och endokrinologi och har prisats flera gånger för sin banbrytande forskning. Senast i höstas då han kunde motta Anders Jahres pris under högtidliga former. Jahre-priset anses vara det finaste medicinpriset i världen näst efter nobelpriset, och delas ut av universitetet i Oslo.
Det är också Leif Groop som står bakom utvecklingen av det framgångsrika Diabetescentrumet vid Lunds universitet, LUDC, i dag bland de främsta i världen.
Forskningsprojekt om gener, livsstil och diabetes
Nyligen blev Leif Groop blev han omvald att sitta ytterligare tre år i Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin, och från och med årsskiftet har Leif Groop beviljats en prestigefull tjänst som fidipro-professor vid universitet i Helsingfors.
Fidipro är en tjänst som tillsätts av Finlands motsvarighet till det svenska Vetenskapsrådet för att knyta till sig internationellt högt rankade forskare. För Leif Groop innebär det en möjlighet att under fem år anställa två personer som ska jobba med det nya forskningsprojektet.
Syftet är att knyta ihop en av världens största kartläggningar av det mänskliga genomet, baserat på 4800 finländare, med Botnia-studien vid LUDC som kartlägger sambandet mellan arvsfaktorer och livsstil och söker metoder för att hindra att diabetes bryter ut.
Tack vara den tekniska utvecklingen de senaste åren kan man nu få ut helt unika data från det forskningsmaterial som ingår i de båda studierna.
50 olika riskgener för diabetes
Människans genom, dvs arvsmassan som utgör DNA, består av 3 miljarder baspar. Varje människa har ett unikt DNA eftersom varje baspar ärvs till hälften av mamman och till hälften av pappan.
De senaste åren har tekniken gjort det möjligt att skriva ut, eller läsa av, hela det mänskliga genomet. Och genom att analysera en bit i taget, så kallad sekvensering, kan man zooma in på en utvald del som man vill studera närmare. På det viset har man i dag lyckats identifiera över 50 olika riskgener för diabetes.
Hitta gener som skyddar mot diabetes
Tanken är att utnyttja de speciella förutsättningarna i Finland där befolkningen har ökat i snabb takt de senaste generationerna utan större inverkan av människor från andra länder.
– Island är likadant, fast mycket mindre. Australien också. Där har människorna under tidigare århundraden inte rört sig så mycket utanför gränserna.
Sett i evolutionens backspegel har människans gener alltid premierat de gener som varit till människans fördel och överlevnad, så riskgenerna utgör undantagen.
– Därför borde det också gå att ta reda på vilka gener som skyddar mot diabetes.
Revolutionerande fynd
Leif Groop är övertygad om att det nya projektet kommer att leda till revolutionerande fynd.
– I dag känner man kanske till 15 procent av vad som ligger bakom ärftligheten för att utveckla diabetes. Målet med det här projektet är att ta reda på resten, eller åtminstone 75 procent av dem, säger han.
För Leif Groop personligen blir det som att ”knyta ihop säcken” eftersom det var han som en gång startade Botnia-studien i Finland, och som tog med sig forskare och forskningsmaterial när han i början på 1990-talet erbjöds tjänsten som professor i diabetes och endokrinologi i Malmö.
– Det är mitt sätt att betala tillbaka, säger han.
Text: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad på diabetesportalen.se den 6 februari 2013