För lite motion och för mycket och felaktig kost leder till övervikt – det är gamla och självklara sanningar. Men det finns troligen fler skäl till den globala fetmaepidemin. En möjlig förklaring är tarmfloran.

Tarmen kan ses som ett särskilt samhälle i kroppen. Mag-tarmkanalen har ett eget nervsystem och en egen ”befolkning” bestående av många miljarder tarmbakterier. Bakterierna väger tillsammans ett helt kilo, och är fler än antalet celler i kroppen. Tarmbakterierna hjälper oss inte bara att smälta maten, utan har också andra effekter.

– De påverkar mättnadshormoner som skickar signaler till hjärnan. De påverkar också fettförbränningen genom att ändra mängden proteiner i tarmen och levern. En ogynnsam bakterieflora kan även skapa en inflammation i kroppen som bidrar både till fetma och insulinresistens, ett förstadium till diabetes, säger Frida Fåk.

Förebygga sjukdomar med bra tarmflora

Hon är docent vid Lunds universitet och forskare vid Centrum för preventiv livsmedelsforskning. Hennes arbete är inriktat på livsmedel som kan förebygga sjukdomar genom att uppmuntra en bra tarmflora.

– Rent generellt är det ju gynnsamt med grovt bröd, frukt och grönsaker som innehåller kostfibrer. Men olika kostfibrer påverkar bakteriefloran på olika sätt, vilket ger olika hälsoeffekter. Vissa typer av fiber påverkar mättnad, andra graden av inflammation i kroppen, blodtrycket eller fettförbränningen, förklarar Frida Fåk.

Hon hoppas att det i framtiden ska finnas goda och ekonomiskt överkomliga livsmedel inriktade på just dessa olika effekter. Då skulle den som har problem med vikten kunna äta en viss kombination av produkter, och den som har högt blodtryck en annan.

”Tjock” tarmflora gjorde smala möss tjocka

En fet mus som fått tarmbakterier från en smal mus går snabbt ner i vikt, om den bibehåller sin nya tarmflora genom att äta en kost med hög fiberhalt. Det visades i ett par uppmärksammade studier för några år sedan. Nu görs därför en hel del försök, både i djur och i människor, med transplantationer av avföring. Tanken är att sådan så kallad fekalietransplantation skulle kunna hjälpa patienter som inte lyckats bli av med sin fetma på andra sätt.

– Men om detta ska tillämpas i större skala så måste det nog bli fråga om att isolera de nyttiga bakterierna ur avföringen, och transplantera bara dem. Dessutom måste patienten ändra kost så att den nya bakteriefloran håller sig vid liv. Annars blir man ju beroende av upprepade transplantationer, påpekar Frida Fåk.

Hon tror mer på den förebyggande linjen, dvs. att försöka bromsa fetman i tid genom mat som är bra för hälsan.

– Då tänker vi oss inte ett enda superlivsmedel. Det handlar snarare om hela måltider som täcker in flera olika hälsoeffekter, säger hon.

Text: INGELA BJÖRCK

Foto: Roger Lundholm (porträtt); Colourbox (bakterier)