Det har funnits farhågor att svininfluensa-vaccinet Pandemrix skulle öka risken för fler autoimmuna sjukdomar än narkolepsi. En ny studie med barn från Sverige och Finland visar dock att vare sig risken för autoantikroppar mot de insulinproducerande betacellerna eller typ 1-diabetes, var ökad.
– Tvärtom var risken mindre bland de vaccinerade barnen i Finland, säger Helena Elding Larsson, forskare vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, som utfört studien.

Från oktober 2009 till mars 2010 massvaccinerades befolkningen i Sverige och Finland mot svininfluensa (H1N1). Det visade sig att vaccinet, Pandemrix, orsakade narkolepsi hos vissa personer med en specifik genvariant och det har därför diskuterats mycket om även andra autoimmuna sjukdomar skulle kunna framkallas av vaccinationen. Det finns bland annat studier som tytt på att antalet insjuknade i typ 1 diabetes kan ha ökat efter vaccinationen. Forskarna ville därför studera huruvida vaccinet också påverkade risken att utveckla autoantikroppar mot betacellerna i bukspottkörteln och insjuknande i typ 1-diabetes.

Immunförsvaret förstör cellerna

Det finns likhet mellan sjukdomarna. Vid narkolepsi förstör det egna immunförsvaret hypocretinceller i hjärnan och som har betydelse för kontroll av vakenhet. Vid typ 1-diabetes förstörs betacellerna helt eller delvis och insulinproduktionen upphör därför. Förekomsten av autoantikropparna är ett tecken på att förstörelsen har börjat och utgör ett förstadium till sjukdomen.

Skydd av tidigare vaccinationer?

Studiens resultat visade inte på något samband mellan vaccination och ökad risk för utveckling av autoantikroppar eller typ 1-diabetes. I Finland fick tvärtemot färre barn autoantikroppar efter vaccinationen, och man såg även en minskad risk att insjukna i typ 1-diabetes.
– Det är intressant att resultaten skiljer sig åt mellan Sverige och Finland. Man kan spekulera i huruvida tidigare influensavaccinationer av finska barn kan ha bidragit till ett ökad skydd, säger Helena Elding Larsson.

Motstridiga studier

Flera tidigare studier har tytt på att antalet insjuknande i typ 1-diabetes kan ha ökat efter vaccinationen. Dessa studier har ifrågasatts eftersom den genvariant som krävs för narkolepsi skyddar mot autoimmun typ 1-diabetes. En tidigare studie har emellertid visat att hos en viss grupp barn under tre år med en specifik genvariant minskade insjuknandet i diabetes efter vaccinationen. Ett antagande är därför att vaccinet kan ha fördröjt ett insjuknande i typ 1-diabetes hos just denna grupp barn. Dessa studier genomfördes dock kort efter vaccinationstillfällena och undersökte bara antalet insjuknade och inte förekomsten av autoantikroppar.

– Det tar flera år att utveckla typ 1-diabetes och autoantikroppar uppträder långt före själva insjuknandet varför man kunde man ha missat en eventuell minskning eller ökning av sjukdomen, säger Helena Elding Larsson och tillägger att detta är den första studien som undersökt förekomsten av autoantikroppar i relation till Pandemrix-vaccinet.

Undersöka sambanden

Finland har den högsta förekomsten av autoimmun typ 1-diabetes i världen och därefter kommer Sverige. Studien omfattar 3 401 barn från Sverige och Finland som ingår i den så kallade TEDDY-studien och gjordes 2016, det vill säga minst sex år efter vaccinationstillfällena. I TEDDY-studien följer man barnen från födseln upp till de fyller 15 år.
– Vi behöver göra ytterligare studier för att undersöka sambanden mellan influensainfektioner, vaccinationer och utvecklingen av autoantikroppar, säger Helena Elding Larsson.

Text: SARA LIEDHOLM
Artikeln är tidigare publicerad på Diabetsportalen.

Vill du veta mer om vacciner?

PODD-intervju med Kristian Riesbeck, vaccinationsforskare vid Lund universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, som tar oss med på en resa genom vaccinationshistorien.