Levnadsvanor och livsvillkor är fortsatt av stor och avgörande betydelse för utvecklingen av övervikt och fetma. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet som syftar till att öka kunskapen om hur socioekonomiska förutsättningar hänger samman med övervikt och fetma i den skånska befolkningen.

– Ojämlikheten ökar i hela landet och som en del av detta även ojämlikheten inom hälsa, säger Faisal Al-Emrani, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Skånska kvinnor mest utsatta

Enligt studierna i avhandlingen är de skånska kvinnorna mest utsatta. Under hela vuxenlivet konstaterades en ökad risk för övervikt och fetma, medan männen klarade sig något bättre.

– Det kan finnas flera skäl till resultaten. Kvinnor i Sverige har ofta lägre lön än sina manliga kolleger, och med lägre lön följer ofta också lägre social status. Det kan även finnas fysiologiska förklaringar, t.ex. genomgår kvinnor stora förändringar när den fertila åldern upphör, förklarar Faisal Al-Emrani.

Avhandlingen befäster tidigare forskning som visar att levnadsvanor och livssituation har stor betydelse för individens välbefinnande och hälsa. T.ex. styrs val av livsmedel av såväl familjens ekonomi som socialt och kulturellt bestämda värderingar. Ett liknande mönster kan ses när det gäller fysisk aktivitet.

Socialt liv av betydelse?

Socialt kapital är ett begrepp som bl.a. visar hur pass väl integrerade enskilda individer eller hela grupperingar är i samhället. Definition och användning kan variera, i detta fall mättes tillit till det omgivande samhället samt deltagandet i olika sociala aktiviteter. Båda delarna uppvisade samband med övervikt och fetma, där de som kände sämre tillit och hade ett mindre väl utvecklat socialt liv hade större risk för övervikt.

De exakta sambanden mellan å ena sidan övervikt och fetma, å andra sidan social position, är dock svåra att fastställa, menar Faisal Al-Emrani:

– Det är en mycket sammansatt bild som styr och påverkar vår hälsa. Fysiologiska och ärftliga mekanismer, omgivande miljö, personlig ekonomi och social status för att nämna några.

Avhandlingen är baserad på data från Folkhälsoenkät Skåne där flera tusen vuxna invånare i Skåne deltagit från millennieskiftet och framåt.

Text och foto: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för klinisk vetenskaper Malmö, 17 september 2013