Drygt 40 ton tung och med ett utseende som påminner om en kolossalt stor tvättmaskin. I vintras lyftes den på plats på sjukhusområdet i Lund, ”supermagnetkameran” på 7 tesla (7T), som kan framställa kroppens anatomiska strukturer i minsta detalj och där forskarna kan göra avancerade mätningar av blodflöden.

– Den här magnetkameran ger oss möjligheter att studera både form och funktion i kroppen i en otrolig upplösning, säger Håkan Arheden, professor i klinisk fysiologi och hjärtforskare vid Lunds universitet.

Nu ser Håkan Arheden och hans kollegor dessutom fram emot att forskningsanläggningen Max IV med MedMAX, en modul som Lundaforskarna kommer att få tillgång till, ska förverkligas.

– När MedMAX står färdigt kommer vi med hjälp av synkrotronljus att se saker som ingen tidigare sett när det gäller studier på hjärtinfarkt och hjärtats blodförsörjning. Den ger oss dessutom möjlighet att mäta koncentrationen av olika ämnen i kroppen. Det kommer att ge oss en bättre förståelse av kroppens normala funktioner och sjukdomsprocesser.

Närheten till patienten är avgörande

Håkan Arheden och hans forskargrupp sitter i Centralblockets ena flygel på Skånes universitetssjukhus i Lund. Integrerat studerar läkare, biomedicinska analytiker, ingenjörer, matematiker och fysiker med hjälp av bilder hjärtinfarkt, hjärtsvikt, blodflöde, medfödda hjärtfel och hur hjärtat pumpar. Forskarna är helt beroende av närheten till patienten och den bildutrustning som finns att tillgå i Lund.

– Det är helt avgörande. Hade vi inte haft närheten till patienter och tillgång till den här utrustningen hade vi inte kunnat få svar på våra frågeställningar. Det underlättar den så kallade translationella forskningen, där vi exempelvis studerar patienter med hjärtinfarkt på kliniken, drar nytta av kunskaperna i djurexperiment i laboratoriet, innan vi går tillbaka till kliniken med nya kunskaper för diagnostik och behandling av patienter.

Håkan Arheden ser också fram emot att börja använda den nya supermagnetkameran.

– I den kommer vi kunna studera levande material med mikroskopisk upplösning. Det kommer på sikt att gynna patienten, med till exempel tidigare och säkrare diagnostik av hjärt-kärlsjukdomar och komplikationer till systemsjukdomar, som exempelvis diabetes, reumatoid artrit och sklerodermi.

Text: OLLE DAHLBÄCK