En timmes pulshöjande aktivitet minst en gång i veckan och sund kost kan halvera risken för hjärt-kärlsjukdom oberoende av vilken genetisk risk man har. Det visar en ny stor studie av amerikanska och svenska forskare.
– Det är den första studien som tydligt visar på fördelarna med en hälsosam livsstil även för personer som har en högre genetisk risk för hjärt-kärlsjukdomar, säger Isabel Drake, forskare i Marju Orho-Melanders forskargrupp vid Lunds universitets Diabetescentrum, och en av dem som deltagit i studien som leddes av den amerikanske forskaren och kardiologen Sekar Kathiresan från Broad Institute.
Forskarna delade in deltagarna i tre grupper utifrån deras genetiska risk för hjärt-kärlsjukdomar; låg, mellan och hög risk. En persons ”genetiska risk” bedömdes utifrån upp till 50 vanliga genetiska variationer som visat sig vara kopplade till risk för hjärtsjukdom. Sedan undersökte de hur deltagarnas livsstil påverkade deras risk att drabbas av hjärtinfarkt och kranskärlssjukdomar efter upp till 20 års uppföljning. En hälsosam livsstil definierades som minst tre av fyra livsstilskriterier (se fakta i högerkolumnen).
Sammantagna livsstilen viktig att studera
– Många studier har undersökt betydelsen av våra levnadsvanor eller gener i relation till hjärt-kärlsjukdom. Det som har saknats är studier som belyser i vilken mån den sammantagna livsstilen (dvs inte enskilda livsstilsfaktorer) och generna samspelar, säger Isabel Drake.
I samstämmighet med tidigare studier kunde både en ohälsosam livsstil och en hög genetisk risk kopplas till ökad risk för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. För personer med både en ohälsosam livsstil och hög genetisk risk var risken nästan 3-4 gånger så stor jämfört med personer med en hälsosam livsstil och låg genetisk risk. Risken att drabbas halverades hos deltagare med en hälsosam livsstil oberoende av den bakomliggande genetiska risken.
– Resultaten tyder på att både våra gener och livsstil har en stor påverkan på risken för hjärtsjukdom men att dessa är huvudsakligen oberoende av varandra. Vi kan inte ändra våra gener, men vi kan ändra vår livsstil, säger Isabel Drake.
I studien ingick tre amerikanska kohorter och en svensk kohort (Malmö Kost och Cancer-studien) med sammantaget mer än 55 000 män och kvinnor som vid studiernas start var friska.
– Det är ett positivt budskap att veta att man kan påtagligt minska risken för hjärtinfarkt genom att anamma sunda levnadsvanor, även om våra genetiska förutsättningar för att drabbas kan se olika ut, säger Isabel Drake.
Text: SARA LIEDHOLM
Porträttbild: Joakim Drake Featurebild: Dreamstime
Vetenskaplig artikel
Genetic Risk, Adherence to a Healthy Lifestyle, and Coronary Disease