På bara en dryg vecka har en ny studie om hur Pfizer BioNTechs covid-19-vaccin (BNT162b2) påverkar humana leverceller i odlingsskål väckt stort intresse. Studien har hittills fått nästan 800 000 läsningar och resultaten sprids i sociala medier, där den i flera fall även misstolkas. Men vilka resultat handlar det om, och hur ska de förstås? Två av forskarna bakom studien, professorerna Yang de Marinis och Magnus Rasmussen, delar sin syn.

(Artikeln ingår i vår serie Så funkar forskning. Den belyser hur viktigt det är att vara medveten om vilket typ av slutsatser man kan dra från olika sorters studier. Resultaten av forskarna studie har misstolkats och felaktiga slutsatser har spridits i sociala medier. I nedanstående artikel kommenterar forskarna det inträffade.)

Bakgrunden till forskningen, berättar forskarna, är en studie som publicerades 2021 i PNAS (länk till studien). Forskare från bland annat MIT hade studerat mänskliga celler i cellodlingsskål, så kallad petriskål, och huruvida RNA från SARS-CoV-2 kan omvandlas till DNA och integreras i arvsmassan hos celler infekterade med viruset.

– Det fick oss att undra om detta även kan ske med Pfizer BioNTechs vaccin, som ju innehåller mRNA motsvarande SARS-CoV-2 spikeprotein. I djurstudier som Pfizer genomfört på vaccinet har man sett att cirka 18 procent av vaccinet ansamlas i levern redan 30 minuter efter att vaccinet injiceras och därför valde vi att studera frågan i just leverceller, säger Yang de Marinis, docent vid Lunds universitet, och huvudförfattare till den nu uppmärksammade studien.

Länk till EMA Assessment Report (Europeiska läkemedelsmyndighetens utvärderingsrapport mRNA-vaccin)

Pfizer BioNTechs covid-19-vaccin (BNT162b2) innehåller mRNA som gör att spikproteinet tillverkas i våra celler.

– Det har tidigare antagits att mRNA-vacciner inte kan påverka DNA i människokroppens celler. Fynden i vår artikel väcker frågor kring huruvida detta stämmer, säger Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus, medförfattare till studien.

Kort om: Så gjorde forskarna

I labbmiljö, dvs. i petriskålar, tillförde forskarna Pfizer BioNTechs vaccin till en cellinje som ursprungligen kommer från en levertumör hos människa. Vaccinet tillfördes i olika mängder och under olika lång tid. Som kontroll användes celler som inte fick något vaccin alls. Sedan undersökte forskarna hur olika genuttryck i cellerna förändrades över tid. En gen som forskarna studerade tillverkar proteinet LINE-1.
–  LINE-1 kan omvandla RNA till DNA och har visat sig finnas i vävnader, inklusive stamceller, i människokroppen. Man vet från djurstudier att det även uttrycks tidigt i den embryonala utvecklingen, förklarar Yang de Marinis.

Den vetenskapliga artikeln: ”Intracellular Reverse Transcription of Pfizer BioNTech COVID-19 mRNA Vaccine BNT162b2 In Vitro in Human Liver Cell Line ” publicerades i Molecular Biology, 25 februari 2022,

Vilka resultat såg ni?

– Vår publikation är den första in vitro-studien* om omvandling av mRNA-vaccin mot Covid-19 till DNA, inuti cellerna av mänskligt ursprung.  Vi visar att vaccinet tar sig in i levercellerna från cellinjen så tidigt som 6 timmar efter att vaccinet tillförts. Vi såg också att uttrycket av LINE-1-genen ändras i cellerna när vi tillför vaccinet och att proteinet LINE-1, som tillverkas från den genen, fanns i cellkärnan. Vi såg att det fanns DNA omvandlat från vaccinets mRNA i de värdceller vi studerade, säger Yang de Marinis.
* In vitro betyder att man studerat sin frågeställning i provrör på celler, inte i människa

Vilka viktiga begränsningar har studien?

– Studien är utförd på humana leverceller från en cellinje. Det är ett bra verktyg när man studerar molekylära och cellulära processer, de är enkla att forska på och eftersom cellinjerna finns lättillgängliga börjar vi ofta där. Men man ska också betänka att cellinjer skiljer sig från celler i en levande organism och därför är det nu viktigt att detta studeras också i människa, säger Yang de Marinis.

– När man värderar resultaten från vår studie ska man vara medveten om att de här cellerna är mer genetiskt instabila än våra kroppsegna leverceller, säger Magnus Rasmussen.

Vilka slutsatser kan man dra utifrån studien?

– Vi har visat att mRNA-vaccinet från PfizerBioNTech omvandlas från RNA till DNA i cellerna in vitro i petriskål, men vi vet inte än om detta DNA integreras i cellernas DNA i genomet – och om det i så fall får några konsekvenser, säger Yang de Marinis.

– Studien undersöker inte om vaccinet går in och förändrar vårt genom. Däremot indikerar våra resultat att den här omvända transkriberingen, alltså omvandlingen av RNA till DNA, möjligen skulle kunna äga rum i mänskliga celler. För att säkert veta behövs data från fler studier och förhoppningsvis leder våra resultat till att även andra studerar detta. Det är viktigt att testa våra studieresultats begränsningar och många frågor återstår: Händer detta bara i labbmiljö? Kan detta ske i andra celltyper? Enbart vid vaccination med mRNA-vaccin? Vi hoppas att våra resultat stimulerar till vidare studier, säger Magnus Rasmussen.

Studien har fått mycket medial uppmärksamhet, hur tänker ni kring det?

– Vi förstod att studien skulle väcka uppmärksamhet, men vi tyckte det var självklart att forskningen skulle genomföras. Vi har ett nytt vaccin och det behöver testas i cell- och djurmodeller och även i människa. Visst, resultatet överraskar, men ännu mer överraskande är att sådana här studier inte verkar ha genomförts tidigare, säger Magnus Rasmussen.

– Medias och allmänhetens uppmärksamhet speglar en oro hos en del när det gäller nya vaccinteknologier. Det i sig understryker behovet av vidare studier, konstaterar Yang de Marinis.

Ska man utifrån den här studien låta bli att vaccinera sig?

–Det finns absolut inte någon anledning för någon person att utifrån den här studien ändra sitt beslut om att ta vaccinet, säger Magnus Rasmussen.

Yang de Marinis instämmer:

– Det behövs mer forskning för att veta säkert vad som sker och om det eventuellt skulle kunna orsaka förändringar i genomet. Ett nästa steg blir studier i människa för att få mer underlag och data som kan reda ut frågetecknen.

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet