Varje år insjuknar 25-30 000 personer i Sverige i stroke. De flesta som överlever har fysiska eller kognitiva nedsättningar i någon utsträckning. Flertalet behöver rehabiliteras innan de så småningom kan återgå till ett mer normalt liv. Nu visar riksomfattande studier att en av fem patienter rapporterar att behoven av rehabilitering inte är tillgodosedda ett år efter stroke.

Utbudet av rehabiliteringsinsatser till strokepatienter skiljer sig mycket beroende på var i landet patienten bor och var denne får behandling. Studierna, som berör patienter som drabbats av stroke mellan åren 2008-2010, visar bland annat att många äldre och funktionshindrade inte kallas till återbesök som de borde och inte får den rehabiliteringsvård de förväntat sig.

– En av fyra strokepatienter i Skåne bedömdes inte av en läkare inom tre månader efter att de skrivits ut från sjukhuset. I de flesta fall handlar det om äldre och patienter med funktionsnedsättning. Dessa ansåg sig också ha kvar störst rehabiliteringsbehov ett år efter insjuknandet, säger Teresa Ullberg, forskare vid Lunds universitet och ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus, och fortsätter:

– Det är två utsatta grupper som verkar hamna mellan stolarna hos vårdgivaren och som själv kan ha svårt att ta kontakt med sjukhuset och primärvården när kallelse för återbesök uteblir. Våra studier är observationsstudier, så vi kan konstatera att det är så här, men vi kan inte säga varför.

Uppföljningsstruktur saknas

I en av studierna konstateras även att behandlingen med strokeförebyggande läkemedel, som tas för att reducera risken för återfall, minskade snabbt hos patienterna under det första året efter stroke.

– Patienterna tar inte sin medicin, det ser vi genom att de inte hämtat ut den på apoteket. Det här visar även tidigare studier, men det gör att återbesöken blir än viktigare, då det där ges möjlighet att utvärdera att patienten tolererar behandlingen utan biverkningar, och att de förstår varför behandlingen är viktig. Då tror vi att chansen att patienten följer den läkemedelsbehandling de blivit ordinerade ökar.

Under senare år har mycket av fokus legat på den akuta strokevården och stora framsteg har gjorts vad gäller behandling av patienter i akutskedet. Betydligt mindre intresse har ägnats åt stroke i det längre perspektivet, åt den långa rehabiliteringsperiod som väntar de patienter som överlever. Det här är den första djupgående analysen av Riksstrokes 1-årsuppföljning.

– Det finns idag ingen tydlig nationell uppföljningsstruktur för strokepatienter som skrivits ut från sjukhus, även om enskilda sjukhus har en sådan. Därför är det viktigt att införa en uppföljning av strokepatienter som är lika för hela landet. Oavsett vilket sjukhus, vilken kommun eller primärvård patienten tillhör, så ska vården vara samma, säger Teresa Ullberg.

Text & porträttfoto: OLLE DAHLBÄCK