Hur påverkar stress vår tarmflora, och kan en välbalanserad sammansättning av tarmbakterier hjälpa oss att tackla de negativa effekterna av stress? Det är frågor som forskaren Caroline Linninge och hennes kollegor hoppas få svar på.

Vi har mellan ett till två kilo bakterier i vår tjocktarm där de fyller många viktiga uppgifter. Bland annat hjälper de oss att bryta ner fi brer och frigöra nyttiga substanser som vi utan bakteriernas hjälp skulle gå miste om. Tarmen är också kroppens största immunologiska organ och en annan viktig uppgift som tarmbakterierna har är att stimulera och ”träna” vårt immunförsvar.

En frisk och balanserad tarmflora karakteriseras av stor mångfald, det vill säga består av många olika bakteriearter.

– Generellt kan man säga att stor biologisk mångfald gör en population* mer motståndskraftig mot olika störningar, säger Caroline Linninge, forskare i livsmedelsteknik vid Lunds tekniska högskola, och gör en jämförelse mellan en äng med många olika växtarter och en gräsmatta.

– Under en regnfattig sommar torkar gräsmattan ut ganska snart, medan ängen kan fortsätta att blomma betydligt längre under en torkperiod.

På samma sätt kan en artrik tarmflora vara mer motståndskraftig mot olika störningar. Vi kan till viss del påverka sammansättningen och mångfalden i vår tarmflora genom det vi äter. Tidigare forskning har till exempel visat att fiberrik kost gynnar tillväxten av en mer hälsosam tarmflora och även viss probiotika (se fakta) kan ha liknande effekter. Läkemedel å andra sidan kan påverka tarmfloran negativt och antibiotikakonsumtion är den främsta orsaken till att tarmflorans sammansättning rubbas på ett negativt sätt vilket tar lång tid att återställa.

Även stress tycks påverka tarmfloran. I flera djurstudier har andra forskare kunnat visa att även stress leder till en förändrad tarmflora. Möss som stressades genom att exempelvis flyttas till nya okända burar reagerade med en minskad mångfald av bakterier i tarmen och i andra försök har man kunnat se en förskjutning i bakteriesammansättningen från ”snälla” bakterier, så som laktobaciller, till mer inflammationsdrivande så kallade Gram-negativa bakterier då djuren utsattes för stress.

– Många är stressade i dagens samhälle och vi blev därför intresserade av att ta reda på om vi människor också reagerar med förändringar i tarmfloran. Om så är fallet är det intressant att försöka hitta sätt att återställa balansen i tarmfloran, säger Caroline Linninge.

Laktobacillernas påverkan

I en första pilotstudie, som gjordes inom ramen för ett examensarbete, mättes stresshormonet kortisol hos tentamensstressade studenter. Hälften av studenterna fick äta kapslar med den snälla bakterien Lactobacillus plantarum 299v och hälften fick placebokapslar utan bakterier. Gruppen som fick kapslar med laktobaciller visade signifikant lägre halter av stresshormonet kortisol i salivproverna än gruppen som fått placebokapslar.

Resultaten var tillräckligt intressanta för att Caroline Linninge och hennes kollegor skulle gå vidare med en ny studie där de även tittade på bakteriesammansättningen i tarmen hos personer som hade delats in i en högstress- respektive lågstressgrupp utifrån en bedömningsskala.

– Just nu håller vi på att analysera proverna så vi har inga resultat än. Det är en första beskrivande studie som vi hoppas ska lära oss mer om skillnaderna i tarmfloran mellan stressade och icke-stressade personer, säger Caroline Linninge.

Oavsett hur det går kommer forskarna att behöva göra flera kompletterande studier. På sikt hoppas de hitta sätt, kanske genom specialdesignade livsmedel, att återställa balansen i en rubbad tarmflora, eller förebygga att obalans uppstår, och på så sätt lindra de negativa effekterna av stress.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

*Population: inom biologin syftar termen på en grupp individer av en art som finns inom ett visst område vid en viss tid.