Överviktskirurgi har i många studier lyfts fram som en näst intill magisk metod för viktnedgång och tillbakagång av typ 2-diabetes. En fråga som i stort sett har lämnats obesvarad är huruvida effekten av kirurgi skiljer sig från de effekter man får av en sträng lågkaloridiet. Detta har nu forskare vid Lunds universitet undersökt i en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Diabetes.

Genom att följa individer som genomgått en sex veckors lågkaloridiet följt av fetmaopereration kan forskarna förklara varför ett flertal hälsomarkörer, däribland blodsocker, vikt och hormonnivåer, förbättras.

– Det vi tidigare trodde var en effekt av operationen beror i själva verket på dieten, säger docent Nils Wierup som tillsammans med docent Peter Spégel lett studien.

Vid fetmaoperation genom gastric bypass, kopplas en stor del av magsäcken och första delen av tunntarmen bort. Innan operation behöver patienten gå ner i vikt, för att minska leverstorleken och mängden fett kring de inre organen. Detta görs för att minska risken för komplikationer. Vanligen genomgår patienten en sex veckors strikt diet med mindre än 1000 kalorier om dagen för att erhålla denna viktnedgång. Tidigare forskning har studerat den samlade effekten av dieten och kirurgin. Det forskarna då såg, förutom viktminskning, var en förbättrad blodsockerkontroll vilket antagits vara en ökning av tarmhormonerna GLP 1 och GIP (vilka båda ligger till grund för olika diabetesläkemedel) och förbättrad insulinutsöndring. Som en bonus har individer med typ 2-diabetes ”tillfrisknat” (symtomfria, men inte botade från sjukdomen) bara dagar efter ingreppet.

I en ny studie har forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum (LUDC) och Centrum för Analys och Syntes (CAS) för första gången studerat effekterna av den strikta lågkaloridieten och operationen var för sig. Resultatet visar att dieten ensam stod för den största positiva effekten.

– Mer än 90 procent av allt som hände, skedde till följd av dieten, väldigt lite förändrades efter kirurgin, säger Peter Spégel, verksam vid både LUDC och CAS.

Metabolic Effects of Gastric Bypass Surgery – Is It All About Calories?

Genom att mäta flera hundra metaboliter i blodet före och efter lågkaloridieten och före och efter operationen, kunde forskarna se att nivåerna av de olika metaboliterna efter dieten gick i en riktning som förväntas av ett minskat näringsintag och förbättrad hälsa. Kirurgin i sig föranledde väldigt små förändringar. Dock observerades ett fåtal unika förändringar, som vanligen var motsatta de som skedde under dieten. Forskarna kunde koppla några av dessa till den stress som kirurgin utgör för patienten, vilket stöds av att i princip alla dessa förändringar försvunnit sex veckor efter operationen.

Den som var mest överraskad av resultatet är Nils Wierup, som tidigare, till skillnad från Peter Spégel, varit övertygad om att det är det kirurgiska ingreppet och de hormonella förändringarna som stått för den förbättrade effekten.

– Det vi tidigare trodde var kopplat till gastric bypass-operationen stämmer inte, jag har fått ändra ståndpunkt, säger han.

– Det har varit mycket bra för detta projekt att vi vid starten av projektet hade vitt skilda förväntningar och hypoteser kring de effekter fetmakirurgi och diet har på ämnesomsättningen. Vi har därför verkligen vridit och vänt på alla resultat för att belysa studien ifrån alla tänkbara riktningar, fyller Peter Spégel i.

Både diet och kirurgi nödvändigt

Resultaten ska inte tolkas som att lågkaloridiet i sig är nyttig eller att operationen är onödig. Ingreppet är nödvändigt för att patienten ska kunna hålla ett begränsat födointag över en längre tid.

– En lågkaloridiet är vanligtvis inte skadlig. Att vi nu visar att de effekter som tidigare kopplats till kirurgin faktiskt uppkommer redan under den föregående lågkaloridieten och inte som svar på kirurgin gör kanske fetmakirurgi mindre magisk. Men, som en följd av detta, så kan vi inte heller peka på att fetmakirurgi har några negativa metabola konsekvenser, säger Peter Spégel

– Gastric bypass är en bra behandlingsmetod för fetma. Förutom att viktnedgången är kraftigare och mer bestående jämfört med det som erhålls av en lågkaloridiet, så har kirurgin bieffekten att patienten får en återgång i sin diabetes, säger Nils Wierup.

Gastric bypass och typ 2-diabetes

Vid gastric bypass-kirurgi kopplas större delen av matsäcken bort. Istället för en matsäck som i vanliga fall rymmer omkring en liter får patienten behålla cirka 50 ml, en halv deciliter. Dessutom kopplas en bit av tunntarmen bort, vilket påverkar hormonsvar efter måltid. Efter denna kirurgi är det omöjligt att äta stora mängder mat och tidigare forskning visar på en rad positiva hälsoeffekter. Bland annat ökar utsöndring av tarmhormonen GIP och GLP-1 som bidrar till ökad insulinfrisättning och patienter med typ 2-diabetes har blivit ”friska”, eller åtminstone symptomfria, från en dag till en annan. Vanligen kvarstår normaliseringen i blodsockernivå så länge som viktminskningen är bibehållen, men om övervikten kommer tillbaka utvecklar patienten typ 2-diabetes igen.

Resultaten väcker nya frågor

Det är väl känt att tarmhormonerna GIP och GLP-1 (glucose-dependent insulinotropic peptide och glucagon-like peptide-1) är viktiga för insulinproduktionen i bukspottskörteln. Det är hormoner som bildas i tarmarna när vi äter och som reglerar kroppens insulinproduktion, upptag av näringsämnen, aptit och energiutnyttjande vilket gjort dem till viktiga terapeutiska mål för att behandla högt blodsocker hos patienter med typ 2-diabetes.

– Om ämnesomsättningen primärt påverkas av dieten och inte av kirurgin, vad gör då hormonerna GLP-1 och GIP? säger Nils Wierup.

Svaren kommer eventuellt fram i kommande studier då forskarna ska göra en långtidsuppföljning och jämföra sina resultat i en europeisk studie.

Text: SARA LIEDHOLM

Texten är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet

Om studien

I studien medverkar 19 kvinnor med ett BMI (body mass index) över 35. Nio hade från början typ 2-diabetes, tio hade en normal blodsockernivå. Deltagarna har under sex veckor före operationen genomgått en lågkaloridiet i syfte att tappa fem procent av sin kroppsvikt. Såväl före som efter dieten och operationen har deltagarna lämnat blodprover och genomgått en så kallad måltidsbelastning, då man mäter hur kroppens svarar på en standardiserad måltid. I denna studie har de mätt förändringar i nivåerna av 176 kända och 719 okända metaboliter, ämnen i vår ämnesomsättning som bildas vid kroppens omsättning av näringsämnen.

Operationerna har utförts på Länssjukhuset i Kalmar av Johan Berggren, doktorand och gastric bypass-kirurg. Katarina Herzog, postdok, är ansvarig för analys av proven och efterföljande analys av data. Studieupplägget har planerats i samarbete med docent och överläkare Jan Hedenbro.