Genom ett nationellt samarbete som kallas Skonsam strålbehandling har Skånes universitetssjukhus i Lund blivit ledande i utvecklingen av en skonsammare strålbehandling. Nu startar en studie som ska använda den nyutvecklade tekniken på riktigt.

Problemen med diarré, blödningar och urinförträngningar känns som en oförtjänt fortsättning på det dystra besked som läkaren gav honom förra månaden. Som om dessa symptom inte vore nog så har också hans erektionsförmåga nu försämrats. ”Måste jag genomlida allt detta under min behandling för att bli friskare” frågar han sig. Det här är verkligheten för många av de män som behandlas med strålbehandling för Sveriges vanligaste cancersjukdom: prostatacancer.

Strålbehandling är en vanlig behandlingsmetod för prostatacancer. Med hjälp av strålning med hög energi försöker man döda alla cancercellerna i prostatan. Men bestrålning av frisk vävnad leder även till biverkningar och det är något man försöker undvika i största mån. Innan patienten får sin första behandling planeras det därför hur mycket strålning som ska ges och hur strålningen ska ges till prostatan. Detta görs genom att ta bilder av patientens inre anatomi med hjälp av en skiktröntgen, även kallat CT.

CT har begränsad förmåga att avbilda mjukdelar

CT-bilderna visar bland annat skelettet väldigt väl och fungerar som ett underlag när vården ska beräkna hur strålningen samverkar med vävnaden i kroppen. Men CT- metodens förmåga att avbilda mjukdelar och därmed cancervävnaden är tyvärr begränsad. Det finns då en risk att strålningen hamnar utanför cancervävnaden och att patienten får större biverkningar. För att bättre urskilja cancervävnaden och frisk vävnad från varandra och därmed träffa rätt kan magnetkameran, även kallat MR, användas för att förbättra planering av behandlingen.

Noggrann planering för att minska biverkningar

Att använda CT och MR tillsammans för planering av strålbehandling kan dock införa andra osäkerheter i behandlingen. Detta beror på att patientens liggande position vid bildtagning med CT och MRI kan skilja sig åt något. För att förhindra detta så vill man utföra all planering med hjälp av endast MR-bilder och därmed utesluta CT. Detta innebär också att sjukhuset kan spara pengar samt att patienten behöver utföra färre undersökningar i planeringen. I slutändan så hoppas man även kunna minska biverkningarna hos patienten vid behandling genom en mer noggrann planering.

Vill använda konceptet även för andra organ

Ambitionen är att tekniken ska gå från forskning 2017, till standardbehandling 2019. Men utvecklingen stannar inte här utan samma koncept utvecklas parallellt av andra medlemmar i projektet för andra organ, såsom hjärna och rektum. Genom ett ömsesidigt informationsutbyte mellan universitetssjukhusen hoppas forskargruppen i framtiden kunna möjliggöra tekniken för dessa andra organ också.

Text: CHRISTIAN GUSTAFSSON
Sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet

Bild: ROGER LUNDHOLM