Vid många av våra folksjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdom, drabbas så småningom också ofta njurarna av skador. Nu pågår en stor studie vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet för att se hur träning kan utveckla vården av kroniskt njursjuka.

– RENEXC som studien kallas, är den största studien hittills i världen om effekten av träning vid kronisk njursvikt. Alla patienter med kronisk njursjukdom och nedsatt njurfunktion med trettio procent eller lägre på Njurkliniken i Lund vid Skånes universitetssjukhus erbjuds att delta, säger Matthias Hellberg som är forskare och specialistläkare inom njurmedicin. Det är också han som är ansvarig för RENEXC-studien som en del av sitt doktorandarbete.

Njurarnas funktion är nära sammanlänkad med hjärtat

Kronisk njursjukdom drabbar cirka tio procent av befolkningen och medför ökad risk för hjärt- och kärlsjuklighet samt dödlighet. Var femte patient med diabetes eller högt blodtryck lider av kronisk njursjukdom och var tionde person över 55 år.

Njurarnas förmåga att rengöra blodet och hålla kroppen i balans avseende vätska, elektrolyter, syra, bas och vissa hormoner avtar vid kronisk njursjukdom.

Symtomen kan vara många, men trötthet, orkeslöshet och inaktivitet är vanliga. Förändringar i patienternas fysiska arbetsförmåga ses redan i tidigt skede av njursjukdomen.

– Vi vill sätta in behandling så tidigt som möjligt för att bromsa försämringstakten, säger Matthias Hellberg. Här har träning visat sig ha mycket positiva effekter. Och det gäller oavsett om du är tjugo eller åttio år gammal.

– Att öka den fysiska aktiviteten till cirka 2,5 timmar per vecka kan göra en stor skillnad för patienter med kronisk njursjukdom. För den som är äldre och beroende av rullator kan det till exempel handla om så enkla saker som att bara resa sig upp från sittande ett antal gånger.

Nästan som en egen personlig tränare

Vi lämnar för en stund Matthias Hellbergs arbetsrum och går ner en våning till Njurklinikens ljusgård och träningslokal. Där träffar vi Philippa Svensson som arbetar som forskningssjukgymnast i RENEXC-studien.

Genom studien får deltagarna tätare och mer regelbundna kontakter med sjukgymnasten, det blir nästan som att ha en personlig tränare. Genom noggranna tester av styrka, balans och kondition anpassar hon träningen efter varje persons individuella behov och följer upp deras framsteg via telefonkontakt och med personligt möte var fjärde månad.

– Studien har pågått sedan 2011, och njurpatienterna lottas till antingen ett träningsprogram med fokus på balans- och konditionsträning eller ett program inriktat mot styrke- och konditionsträning, berättar Philippa Svensson. Vi vill se vilken typ av träning som har bäst effekt vid kronisk njursjukdom.

Konditionsträningen kan till exempel handla om raska promenader, och balans- eller styrketräningen kan göras på ett gym. Det går även bra att göra övningarna med hjälp av hantlar och viktmanschetter som patienterna får med sig hem.

– Här i vår träningslokal på njurkliniken får patienterna också möjlighet att träna i samband med att de kommer för dialys, berättar Philippa Svensson. Alla träningsprogram är utformade av sjukgymnasterna på mottagningen och de finns här som stöd i träningen när det behövs.

– Det som är viktigt för alla som är med i RENEXC-studien är att komma upp i 150 minuter träning i veckan, säger Matthias Hellberg. Vi vet ju redan att träning har positiva effekter vid njursjukdom, så det skulle inte vara etiskt rätt om någon grupp i studien inte hade fått ett träningsprogram alls. Patienterna som deltagit ett tag i studien vittnar om att de mår mycket bättre. De får mer energi, och orkar mer i både arbete och vardag.

Träningen ökar chanserna att må bra vid njursjukdom

I en annan studie från forskargruppen som precis är på väg att publiceras, har Skåneforskarna gått igenom register- och journaldata för tidigare patienter. Forskarna undersökte njurpatienter som startade i dialys vid njurkliniken i Lund under en 8-årsperiod.

– Patienterna som överlevde jämfördes med dem som hade avlidit under perioden. Alla hade ungefär 10 procent av sin njurfunktion kvar, berättar Matthias Hellberg. De hade också liknande sjuklighet i andra sjukdomar som hjärtsjukdom, diabetes och så vidare. Vi såg att de patienter som hade störst chans att överleva länge med sin njursjukdom var de med bäst muskelstyrka och balans.

– Det var första gången någon har sett att balansen kan vara en indikator för överlevnad vid njursjukdom. Bukmuskulaturen har ju betydelse för balansen, och det finns tecken på att dessa muskler också kan vara påverkade av njursjukdom, säger Matthias Hellberg.

Fortfarande är inte forskningen kring njursjukdomar lika högt prioriterad som andra vanliga folksjukdomar, berättar Matthias Hellberg. Han får lägga mycket av sin fritid – kvällar och helger – på detta och hade önskat mer resurser till forskningen.

– RENEXC-studien är ett fantastiskt sätt att kombinera forskning med det kliniska arbetet här på kliniken. Genom studien får alla patienter med kronisk njursjukdom tillgång till en personlig tränare. De undersökningar som vi ändå skulle ha gjort genomförs på ett mer strukturerat sätt så att vetenskaplig utvärdering är möjlig.

–Den här satsningen ger otroligt mycket tillbaka i form av positiv respons hos deltagarna.  Vår förhoppning är att studien kommer att ge ökad kunskap om vilken  träningsform som är den bästa vid kronisk njursjukdom och om effekterna av fysisk träning på sjukligheten hos dessa hårt drabbade personer, avslutar Matthias Hellberg.

Text: NINA NORDH