I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer inuti cellerna långt tidigare än de synliga extracellulära placken som bildas efterhand som sjukdomen fortskrider.
Den aktuella studien bygger vidare på tidigare forskning baserad på amyloid-betas prionliknande egenskaper, det vill säga att proteinet antar en felveckad form som fungerar som en mall för spridning i hjärnan där det klumpar ihop sig och bildar plack.
– Placken av amyloid-beta utanför nervcellerna har länge varit en måltavla för behandling vid Alzheimers sjukdom. Men då behandlingar för att ta bort plack inte har hjälpt mot demenssjukdomen måste vi utveckla och undersöka andra hypoteser för att på sikt finna andra måltavlor för behandling. Våra resultat pekar på att amyloid-beta är högst relevant men att vi måste fokusera på felveckat amyloid-beta inuti nervcellerna som uppkommer långt tidigare än de synliga placken, säger försteförfattaren av studien Tomas Roos, doktorand vid Lunds universitet och ST-läkare inom neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.
Amyloid-beta finns normalt i hjärnan hos friska personer, men vilka mekanismer som störs och orsakar felveckningen står fortfarande oklart. Placken är extracellulära men resultaten i denna studie pekar på ett felveckningen kan ske inuti cellerna. Vidare så visar forskarna att det sker ett kontinuerligt utbyte av amyloid-beta utanför och inuti nervcellerna, en slags jämvikt, vilken blir störd när felveckat amyloid-beta ansamlas både inuti och utanför nervcellerna.
Ond spiral av amyloid-betaproduktion inuti cellerna
I studien, som är gjord i musmodell för Alzheimer och cellodling, såg forskarna att felveckat amyloid-beta inuti nervceller också leder till en ökad produktion av amyloid-beta.
– Ökningen av amyloid-beta på grund av att det är felveckat inuti celler kan ge upphov till en ond spiral av mer och mer amyloid-betaproduktion. Det skulle kunna förklara de enorma mängder amyloid-beta som ansamlas i den Alzheimerssjuka hjärnan.
Studieresultaten ska replikeras i en annorlunda Alzheimersmodell.
– Våra resultat som indikerar att många av amyloid-betas skadeverkningar kan vara orsakade av det inuti celler, oberoende av plack. Detta kan förklara varför så många behandlingsförsök riktade mot placken utanför nervcellerna har misslyckats och att vi bör rikta vår uppmärksamhet inåt, säger Tomas Roos.
Den vetenskapliga artikeln:
Neuronal spreading and plaque induction of intracellular Aβ and its disruption of Aβ homeostasis
Text: KATRIN STÅHL
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet
Kort om Alzheimers
Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. I världen är närmare 30 miljoner människor drabbade och antalet nya sjukdomsfall ökar stadigt i takt med att befolkningen blir äldre.
Det finns inget botemedel mot Alzheimers sjukdom, men det pågår mycket forskning; dels för att förstå mekanismerna bakom sjukdomen – något som krävs för att på sikt kunna utveckla läkemedel -, dels kring förbättrad och tidig diagnostik samt forskning om vad vi kan göra för att minska risken för demenssjukdomar.