Nu tar redaktionen snart sommarledigt och återkommer igen den 15 augusti. Här kommer några tips på vad du kan läsa och lyssna till under sommaren. Vi vill också passa på att önska alla er läsare en riktigt skön sommar!
Några av våra mest lästa artiklar hittills under året:
- Motionera bort din artros!
- Obehandlad borrelia kan sprida sig till nervsystemet
- Träning kan minska besvären vid handartros
- Trasig menisk behöver sällan opereras
- Hur mycket D-vitamin behöver vi?
- Frågor och svar om huskurer vid urinvägsinfektioner
- D-vitaminbrist kan bidra till många sjukdomar
- Systemisk skleros – en knepig sjukdom
- Nacksmärta kan ge balansstörningar och yrsel
- Stora proteiner i urinen visar hög sjukdomsrisk
Vetenskap i hörlurarna: du har väl inte missat våra poddar?
Fästingen i fokus – om borrelia, TBE och andra fästingburna infektioner. Hur kommer det sig att en del människor är rena fästingmagneter? Och hur klarar fästingen av att bära runt på TBE-virus och borrelia-bakterier, när vi människor kan bli så sjuka av dem? Aktuellt om vetenskap och hälsas Tove Smeds träffar Katharina Ornstein, forskare vid Lunds universitet och infektionsläkare vid Region Skåne som bland annat berättar vad som händer om borrelia inte behandlas och vad vi ska vara uppmärksamma på efter att ha vistats i fästingtäta områden. Lars Råberg, Lunds universitet, forskar på borrelia hos sorkar och han tar oss med på fästingjakt strax utanför Lund där vi får lära oss mer om fästingen. Läs mer om avsnittet här.
Våra vänner bakterierna. Vi lever i ett symbiosförhållande med våra tarmbakterier. Men vad är det för tjänster de gör och vad händer om den finstämda balansen i tarmen rubbas? Kan vi hålla oss friska genom att tillföra nyttiga bakterier eller styra dem med vad vi äter? Och kan sjukvården ta hjälpa av de ”snälla” bakterierna för att hålla de ”onda” på avstånd? Eva Bartonek har träffat Bengt Jeppsson, professor emeritus och tidigare överläkare, som reder ut begreppen kring våra vänner tarmbakterierna. Läs mer om avsnittet här.
Nya vacciner. Skulle vi kunna få hjälp av vacciner i kampen mot antibiotikaresistensen? Eller vaccinera bort cancer och inflammation i blodådrorna? Och vad var det egentligen som hände när en del fick narkolepsi efter vaccinationerna mot svininfluensan 2009? I den här podden samtalar Tove Smeds med Kristian Riesbeck, vaccinationsforskare vid Lund universitet och överläkare vid Labmedicin inom Region Skåne, som tar oss med på en resa genom vaccinationshistorien. Läs mer om avsnittet här.
När minnet sviktar. Allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom, men all glömska är inte demens. Så när ska man börja bli orolig? Vad vet man om orsakerna till demens idag och hur långt har forskningen kommit i sina ansträngningar att ta fram ett botemedel? Och hur är det att vårda någon med demens? Kan utbildning av anhöriga bidra till minskad börda? I den här podden träffar Eva Bartonek läkaren och forskaren Oskar Hansson och Beth Dahlrup, demenssjuksköterska som forskar kring de anhörigas situation. Läs mer om avsnittet här.
Braiga bär. Bär innehåller både vitaminer, fibrer och polyfenoler, ämnen som ger bären deras färg och fungerar som skyddande antioxidanter i kroppen. Forskarna Cecilia Holm och Karin Berger har bland annat gjort djurförsök som visat att lingon, svarta vinbär och blåbär skyddar bättre mot fetma än andra bär. Nu arbetar de med att i detalj reda ut vad det är som ger den goda effekten av olika bär, och om det går att maximera den genom till exempel att välja rätt odlingssätt och sort. Ingela Björck samtalar också med forskarna om bäret vars effekter inte är riktigt de som den svenska reklamen säger. Läs mer om avsnittet här.
Smärta – ett nödvändigt ont? Hur vanligt är det med långvarig smärta, och vad kan göras åt problemet? Och hur forskar man egentligen om en sådan sak som smärta? Långvarig smärta innebär en stor påverkan på livskvaliteten för dem som är värst drabbade. Kortvarig smärta är lättare att hantera, men skulle kunna förebyggas bättre bland annat inom vården. I den här podden möter Ingela Björck två forskare, Marcelo Rivano Fischer och Anna Sellgren Engskov, som arbetar med långvarig respektive kortvarig smärta. Läs mer om avsnittet här.
Varför blir vi mer allergiska? Lever vi på ett sätt som skapar mer allergier? Och går det att träna bort en allergi eller äta sig friskare? Leif Bjermer, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, berättar för Tove Smeds hur vi kan påverka allergierna genom vårt sätt att leva. Cecilia Svedman, lektor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus reder ut varför en del naturliga produkter kan orsaka kontaktallergier. Läs mer om avsnittet här.
Temanummer: det sexuella livet
Ur innehållet:
Vad hände med lusten i vardagen?
Vi har idag allt mindre lust till sex. Det bekräftas både av forskning och framgår även av den senaste sexvanestudien från 2013. Allt fler – företrädesvis kvinnor – söker sig till sexologisk rådgivning och det vanligaste problemet är minskad sexlust.
Sex på äldre dar
Ingela Steij Stålbrand är beteendevetare med inriktning mot det friska åldrandet. I hennes arbete ingår att ta reda på hur äldres sexuella liv ser ut. Fast vilka är det som är de äldre nu för tiden?
De sexuella villkoren förändras när barnen kommer. För par som har svårt att bli gravida äger den förändringen rum redan innan barnet blivit till. För att klara den stora omställningen är parets förmåga till kommunikation och närhet avgörande.
Viktigt med information om sex efter cancer
Hur tänker vi kring en svårt sjuk människa, har den sexuella behov överhuvudtaget? När det kommer till sex är det oftast unga och friska människor som beskrivs och inte en skallig 62-årig dam som precis genomgått cytostatikabehandling.
Sexhjälpmedel för män som drabbats av prostatacancer
Varje år drabbas cirka 10 000 män av prostatacancer, som är en av Sveriges vanligaste cancerformer. Att den sexuella förmågan påverkas av de behandlingar man behöver genomgå är en känd biverkning. Det pågår mycket forskning för att utveckla tekniker och behandlingar som gör att männen ska påverkas så lite så möjligt.
Erektionsproblem och sexhjälpmedel
Bakom erektionsproblem kan det finnas orsaker av skilda slag. Det kan handla om diabetes, hjärtkärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar, eller om biverkningar av exempelvis behandlingen av prostatacancer. Rent psykiska orsaker som stress och oro kan också spela in.
Bättre sexliv trots värkande leder
Sjukgymnastik kan förbättra sexlivet för patienter med ledgångsreumatism. Det kan ske dels genom att öka mängden fysisk aktivitet så att patienten får bättre rörlighet och kondition, dels genom att ge råd om vilka rörelser och ställningar som är mest skonsamma.
Oron stor för sex efter hjärtinfarkt
Många är rädda för att ha sex efter en hjärtinfarkt. Det visar en stor studie som genomförs vid tolv svenska sjukhus.
Trots att sex ska vara något njutningsfullt är det många kvinnor som känner obehag eller rent av smärta vid samlag. Men vad ska man göra om man har så svårt att det inte går att genomföra ett samlag?
Riskbeteende kopplat till tidig sexdebut
Ungdomar som börjar med sex före 14 års ålder mår sämre än andra, och har också flera andra riskbeteenden. En sen sexdebut verkar däremot inte ha några negativa följder: de som ännu inte haft sex vid 18 års ålder mådde inte sämre än genomsnittet. Det visar en enkätundersökning med nära 3 500 svenska 18-åringar.
Vad händer när migranter möter svenska värderingar kring sexualitet som strider mot den egna kulturens normer. Forskaren Pernilla Ouis menar att en ömsesidig förståelse bara kan nås genom möten och samtal kring värderingsfrågor.
Linus är en ung man på 29 år, med basröst och skägg som är så vanligt bland många yngre män idag. Men han föddes med en tjejkropp.
Många beskriver det som en känsla av att inte höra hemma i sin biologiska kropp. De känner sig ”felkönade” och har en stark önskan om att få leva i det andra könet. Flertalet vill genomgå en könskorrigerande behandling. Det är så här många transsexuella personer beskriver sin situation.
Intellektuell funktionsnedsättning: De vill vara som alla andra
För tio år sedan tyckte föräldrar och personal som jobbar med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att dessa helst inte skulle vara på nätet. Nu oroar sig föräldrarna mer för att ungdomarna ska bli socialt isolerade, och hur det ska gå för dem i livet.
Vi måste våga prata om kvinnlig könsstympning
– Sverige måste bli bättre i mötet med kvinnor och flickor som blivit utsatta för könsstympning. Vi måste våga fråga och inte lämna dem i sticket, säger Vanja Berggren, docent vid Lunds universitet.
Hiv – från masspanik till bortglömd diagnos
När hiv först kom till Sverige för mer än 30 år sedan fanns varken bot, lindring eller kunskap om hur sjukdomen överfördes. Samhället drabbades av panik och människor var rädda för att hantera pengar, gå på offentliga toaletter och äta mat som någon annan lagat. Idag vet vi bättre, men fortfarande kvarstår en del felaktiga uppfattningar om hiv.
