Män och kvinnor som drabbats av hjärnblödning skiljer sig åt både i överlevnad och i hur kroppens funktioner påverkas. ”Anmärkningsvärt nog ser kvinnor ut att få sämre tillgång till akuta behandlingar”.
Det säger Trine Apostolaki-Hansson, forskare vid Lunds universitet och specialistläkare inom neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den hjärnblödningstyp hon är specialiserad på heter intracerebral blödning, en blödning inne i själva hjärnan. Den förkortas ICH, från engelskans intracerebral hemorrhage.
Trine Apostolaki-Hanssons forskningsfokus ligger på akuta behandlingar och prognos vid denna typ av hjärnblödning, men i hennes nyligen publicerade artikel blir i stället könsskillnaderna belysta. Det är fler män än kvinnor som drabbas, vilket sannolikt hänger ihop med att män oftare har högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Men bland dem som överlever är prognosen sämre för kvinnor.
Hjärnblödningen kommer senare
– Kvinnor lever generellt längre än män, och de får i snitt hjärnblödning 4–5 år senare än män. Våra siffror visar att klart fler kvinnor än män som får ICH bor ensamma, vilket skulle kunna vara en förklaring till varför kvinnor kommer senare in för vård. De saknar oftare någon anhörig som kan uppfatta insjuknandet, säger Trine Apostolaki-Hansson.
Resultaten visar också att kvinnor i snitt är sjukare än män redan innan de får hjärnblödningen. Drygt var tredje kvinna har ett större hjälpbehov sedan tidigare. När de kommer in till sjukhuset efter hjärnblödningen är de i sämre neurologiskt skick än männen, visar den aktuella studien.
Olikheter i akutvård
För personer som står på blodförtunnande medicin finns det idag läkemedel som upphäver den blodförtunnande effekten. Detta kallas reversering, och forskningen söker fortfarande mer evidens för om en sådan behandling kan förbättra prognosen för en patient som drabbats av ICH. En av Trine Apostolaki-Hanssons egna tidigare studier visar på en förbättrad överlevnad efter reversering, men studiens svaghet är att den inte kunnat utföras kliniskt, med en kontrollgrupp.
– Vi kunde också se att kvinnor fick färre akuta behandlingar – både reversering av blodförtunnande läkemedel och neurokirurgiska ingrepp.
Först med strukturerad uppföljning
Så hur såg prognosen ut för respektive kön efter hjärnblödningen? Vid tre månader hade fler kvinnor än män avlidit. Men när statistisk hänsyn tagits till bland annat ålder, samsjuklighet och symtomens svårighetsgrad visade sig den kvinnliga överlevnaden trots allt vara högre. Men överlevande kvinnor hade fått större funktionsnedsättningar än vad männen fått.
– Vi vet att kvinnor oftare än män bor ensamma och dessutom får svårare men efter hjärnblödningar. Därför är det viktigt med strukturerad uppföljning efter stroke. Sjukhuset i Malmö var först ut med sådan, men numera ingår det i Socialstyrelsens riktlinjer, säger Trine Apostolaki-Hansson.
Länk till vetenskaplig artikel: Diverging Trends in Survival and Functional Outcome between Males and Females after Intracerebral Hemorrhage
Text: ERIKA SVANTESSON
