Svenska hushåll har stora skulder och att vara skuldsatt förväntas ofta leda till ohälsa. Men nationalekonom Therese Nilsson på Ekonomihögskolan konstaterar att vi fortfarande vet för lite för att säga om det är skuldsättningen i sig som skapar ohälsa – eller om det är ohälsan som skapar skulderna.

Den som någon gång levt på stipendier och plötsligt inte har någon taxerad inkomst har varit med om det. Den som gått i konkurs eller skilt sig också. Då kommer det nämligen plötsligt brev från låneinstitut man aldrig tidigare hört talas om. De erbjuder snabba lån utan kreditprövning. Räntan blir därefter. De så kallade sms-lånen kan vara frestande i vissa skeden av livet.

– Och självklart är det skillnad på att ta ett sådant lån, och att ha ett bolån med sin bostad som säkerhet, säger Therese Nilsson.

Hon är docent på Ekonomihögskolan och forskar bland annat på ekonomi och ohälsa.

– Om man vänder på det: Är det inkomsterna som gör att vi mår bra, eller är det när vi mår bra som vi kan generera inkomster?

För det är inte säkert att skuldsättningen i sig skapar ohälsa. Det finns, konstaterar Therese Nilsson, många förklaringar till varför de svenska hushållen idag har rekordstora skulder, både historiskt och om man jämför internationellt.

– Vi har just nu väldigt låga räntor. Digitaliseringen gör det enklare att ta snabblån. Svenska banker har haft möjlighet att låna ut. Det finns också institutionella förklaringar, som bostadsmarknaden. En väldigt stor del av svenskarnas skulder består av bostadslån.

Samband mellan stress och att vara skuldsatt

Att kunna låna är också en möjlighet att göra saker som annars inte hade gått, poängterar hon.

– Om man tar på sig lån, kan man investera i saker som skulle kunna gynna en i framtiden, som boende och utbildning. Så länge man vet att man kommer att tjäna pengar under sitt liv, är det sannolikt inget problem.

Hon vill hellre använda termen ekonomisk knapphet. När det inte går att betala räkningarna. När ett trasigt kylskåp blir en katastrof.

– Det finns brittiska och amerikanska studier som visar på ett visst samband mellan att vara skuldsatt och känna stress. I Sverige har det framför allt gjorts intervjustudier med folk som finns i kronofogdens register, eller som redan har skuldsanering. Och då har det ju redan gått väldigt långt.

Läkemedelskonsumtionen inte högre bland skuldsatta

Men om man istället för att låta folk själva rapportera sin stressnivå och berätta hur de mår, undersöker objektiva mått som till exempel i hur hög utsträckning de äter receptbelagd medicin, händer något intressant, berättar Therese Nilsson.

– Sambandet som vi trodde fanns är inte längre tydligt. Läkemedelskonsumtionen är inte större hos dem som har betalningssvårigheter. Hade jag bara tagit hänsyn till statistik, hade jag trott att skuldsättning skapar psykisk ohälsa.

Therese Nilsson menar att det kan vara så att det går på andra hållet: ohälsan kan mycket väl ha funnits redan före skuldsättningen.

– Då handlar det kanske snarare om att vi behöver se till att agera i ett väldigt tidigt skede vad gäller till exempel depression. Ur ett policyperspektiv är det ju väldig skillnad: ska vi begränsa folks möjlighet att låna – eller vi ska se till att försöka förbättra folks hälsa? Det vi vill ta reda på är var den onda spiralen börjar.

Det som behövs är mer data. Fredrik Ohlsson är verksjurist och forskningssamordnare på Kronofogden, som finansierat ett av Therese Nilssons forskningsprojekt om ekonomisk knapphet, skuldsättning och hälsa.

– Vi behöver forskning för att identifiera och förebygga tendenser som kan leda till överskuldsättning. Ju fler fallgropar vi kan peka ut och åtgärda, desto mindre kan belastningarna bli, både för individen och för samhället.

Fredrik Ohlsson nämner sms-lånen som ett exempel på vad som kan bli ”en motorväg rakt ner i skuldfällan”. Men, som det så ofta heter när forskning kommer in i bilden: det är inte så enkelt som det kan verka. Möjligheten att låna kan också ge lättnader, även om det bara är på kort sikt.

Therese Nilsson hoppas få möjlighet att fortsätta utforska detta fält, och väntar i dagarna på besked om ytterligare finansiering. Hon och kollegorna på Ekonomihögskolan har redan byggt upp en stor kunskapsbas.

– Vi vill bygga vidare på det arbetet. Kunna dra mer långtgående slutsatser. Om det här är ett samhällsproblem, måste vi förstå dynamiken i det och kunna angripa det på rätt nivåer.

Text: EVELINA LINDÉN

Artikeln är tidiga publicerad i Lunds universitets magasin.

Foto människor: Dreamstime