Håll bostadsområdet rent och snyggt. Skapa nätverk bland de boende. Skapa sammanhang för invånarna. Det gör att de boende kan hålla sig friskare från bland annat depressioner, förklarar professor Jan Sundquist, Centrum för primärvårdsforskning i Malmö.

– De som bodde i tyngre belastade områden i Malmö i mitten på 1990-talet utnyttjade psykiatrisk vård fyra gånger oftare än de i mer väletablerade områden, säger han. Alkoholintaget skilde hela tio gånger i omfattning.

Område avgör risk för psykisk sjukdom

I en annan studie hade männen 56 procent högre risk att drabbas av en psykos om de bodde i ett lågstatusområde. Socioekonomiska faktorers påverkan på hälsan kan idag mätas effektivare än tidigare. Sådana studier görs kontinuerligt av Centrum för primärvårdsforskning.

– Vi har arbetat med register för hela Sverige och studerat depressionsindex, berättar Jan Sundquist. Det fanns ett klart samband mellan socialt belastade områden och risken att insjukna i psykiska sjukdomar.

Bryta onda cirklar

– Rädsla, kriminalitet, ungdomsgäng, nedskräpning, krossat glas som aldrig sopas undan, kamphundar – allt sådant kan skapa osäkerhet och stress och sämre sociala nätverk. Det gör att fler människor med utanförskap bor i dessa områden.

Men de onda cirklarna går att bryta. Jan Sundquist berättar om ett intressant experiment som gjordes för en tid sedan i USA. Boende i ett nedgånget område fick flytta till ett område som var steget bättre. De fick bättre hälsa, och de unga blev mindre drogberoende.

Även fysisk hälsa påverkas

Så omfattande experiment är svåra att göra – men det går alltid att arbeta för att minska nedskräpningen, skapa nätverk och sammanhang. På köpet kan man kanske dessutom få en bättre fysisk hälsa. Det har nämligen visat sig att invånarna i de tuffare bostadsområdena också löper större risk att drabbas av flera kroppssjukdomar.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND