Kommunal hemsjukvård är en central del av den svenska vårdkedjan, men det är en arbetsmiljö som sällan belyses. Ny forskning lyfter fram en komplex verklighet för sjuksköterskan inom hemsjukvården, en verklighet som kräver en förmåga att navigera mellan patienter och vårdgivare på olika nivåer. En av slutsatserna är att förbättringar i personalens arbetsmiljö direkt kan leda till bättre vård för patienterna.

Sjuksköterskor inom hemsjukvården är en central yrkesgrupp i den kommunala vården. Deras arbetsdag präglas av att vara navet i ett spindelnät av kontakter med bland annat kollegor inom hemtjänst, vårdcentraler, sjukhus och fysioterapi.

En arbetsmiljö i skymundan

Trots sjuksköterskans viktiga roll har forskningen om arbetsmiljön inom hemsjukvården länge varit begränsad, berättar Roger Larsson, doktorand i arbetsmiljöteknik vid Lunds tekniska högskola, LTH. Med sin nyligen publicerade avhandling vill han ändra på det.

Roger Larsson har identifierat att det finns en svaghet i kontakten mellan vårdnivåerna – från sjukhusvården till primärvården och vidare till hemsjukvården. Det är en kedja som är beroende av samspel, men som ofta brister. Sjuksköterskan förväntas hålla ihop detta spindelnät, trots att det stöd som behövs för att bemästra uppdraget ofta saknas.

– Sjuksköterskan måste alltid ha koll på vad som händer, hantera flera saker samtidigt och navigera mellan olika vårdnivåer som inte alltid fungerar smidigt tillsammans, säger Roger Larsson.

Kommunikationens roll i teamet

En viktig aspekt av forskningen belyser hur kommunikationen mellan vårdnivåerna påverkar arbetsmiljön och förutsättningarna för samspel. Kommunikation sker på en mängd olika sätt, som telefonsamtal, fysiska möten hemma hos patienter, telefonmöten mellan hembesök och kontor, och meddelanden via digitala system. I kontakten med vårdcentraler och andra aktörer utanför kommunen är samarbetet ofta ineffektivt. En utmaning är exempelvis att fax fortfarande används flitigt.

– Sjuksköterskor möts av en sorts grindvakter och långa väntetider. Kommunikation sker med kort varsel eller uteblir helt, och saker faller mellan stolarna. Det påverkar deras arbetsmiljö negativt, men även arbetssituationen för andra. Inom den kommunala vården är däremot förutsättningarna för direktkontakt bättre, vilket underlättar samarbetet, säger Roger Larsson.

Arbetsmiljön påverkar patientens vård

En slutsats i forskningen är att förbättringar i personalens arbetsmiljö leder till bättre vård för patienterna. Även risken för utbrändhet minskar.

– Om sjuksköterskor har en hållbar arbetssituation, där de får stöd och resurser att hantera sitt arbete på ett bra sätt, skapas stabilitet och trygghet i hela vårdkedjan, säger Roger Larsson.

Roger Larsson hoppas att forskningen kan vara en röst i diskussionen om hemsjukvårdens arbetsmiljö, både inom kommuner och på nationell nivå.

– Spindelnätet, som symboliserar sjuksköterskans kommunikation och samspel med andra, är både en styrka och en utmaning. Det är ett skydd för både patienter och personal – men bara så länge det hålls intakt, säger Roger Larsson.

Länk till avhandlingen: Making ‘it’ work: Nurses as essential linchpins in the home care context

Text: JESSIKA SELLERGREN

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds tekniska högskola