Det är inte ovanligt att människor kommer in på sjukhuset med en sjukdom och ut med en annan. Men bättre ventilation och längre avstånd mellan människor kan minska smitta. Det visar forskning som mäter viruspartiklar i luften.
– Sjukhussmittor är ett enormt problem som kostar både personligt lidande och miljarder, säger Jakob Löndahl, forskargruppsledare inom aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola, LTH.
Tillsammans med sina forskarkollegor var han 2020 redo att i en stor studie undersöka hur influensa sprids på sjukhus. Men forskarna fick snabbt byta spår när pandemin bröt ut.
– I stället mätte vi luftflöden och viruspartiklar i luften på infektionsavdelningen, lungavdelningen, geriatriska avdelningen och iva och mava*. Vi mätte hos de patienter som låg inne med covid-19, säger han.
Forskarna undersökte hur olika kraftig ventilation påverkade virusnivåerna i luften. Studien visade på ventilationens betydelse: när luften i rummet byttes ut minst åtta gånger per timme sjönk antal viruspartiklar i luften med besked.
– Det är ofta för kostsamt att byta hela ventilationssystem på en avdelning, men vi mätte även på rum där man använde sig av en bärbar enhet och det gav lika bra resultat, säger Sara Thuresson, doktorand i aerosolteknologi vid LTH.
Vissa smittar mer än andra
Forskarna mätte mängden viruspartiklar i luften på olika avstånd från den covidsjuke.
– Mindre än en meter från patienten, en till två meter ifrån och mer än två meter bort. Risken för att hitta smitta i luften ökade med 50 procent ju närmare man kom patienten enligt de intervallen, säger Sara Thuresson.
I vården var man i början av pandemin extra rädd att bli smittad av patienter som låg på iva och behövde andningsstöd. Där bar personalen filtrerande andningsskydd, men i lunchrummet var man inte lika försiktig.
– Men man insåg efter hand att de som låg på iva inte var så smittsamma längre. Kollegor och andra patientgrupper var sannolikt en större risk, säger Sara Thuresson.
En annan studie, som leddes av Malin Alsved, också hon vid Lunds tekniska högskola, visade att människor andas ut olika mycket virus. De personer som andades ut mest viruspartiklar hade över 100 gånger mer virus i utandningsluften jämfört med de som hade minst, vilket borde betyda att vissa personer smittar mer än andra.
Förlorad kunskap
Hur bra ventilation som krävs beror på vad som händer i rummet. Vid operationer krävs höga luftflöden.
– En annan känslig miljö är akuten, där äldre skröpliga personer delar väntrum under lång tid med yngre som kanske brutit ett ben men också är infekterade, säger Jakob Löndahl.
Fram till mitten av 1900-talet var tuberkulos ett stort samhällsproblem och i vården fokuserade man på att minska smittspridningen genom olika fysiska åtgärder. Men när det kom effektiva infektionsbehandlingar försvann en del av den kunskapen, menar Jakob Löndahl.
– Då satt patienterna mycket utomhus. Det är faktiskt många av dagens span som är ombyggda sanatorier. Man tänkte också på patient- och personalflöden så man inte skulle träffa för många olika människor.
Modern ventilation – bra och dålig
Moderna bilar är effektiva på att stänga ute avgaser, men föroreningar som släpps ut inne i bilen transporteras inte bort lika enkelt.
– Så hör också taxichaufförer och körskollärare till några av de värst drabbade yrkeskategorier under covid-19-pandemin, säger Jakob Löndahl.
Det finns också goda exempel på modern ventilation, som nya infektionsbyggnaden på Skånes universitetssjukhus i Malmö där man bland annat använder sig av luftslussar. I Lund ska infektionsverksamheten få fler rum med höga luftflöden.
– Då hoppas jag vi kan utnyttja tillfället att testa olika ventilationssystem i de nya rummen och installera mätutrustning för att undersöka effekterna, säger Jakob Löndahl.
En handfull forskargrupper i världen har lyckats odla virus från partiklar som samlats in i luft och det undersöks nu i Jakob Löndahls forskargrupp.
– Vi har samlat in genetiskt material från covidvirus, som vi inte vet om det lever eller är dött. För att testa om det är smittsamt försöker vi infektera celler med det, säger Jakob Löndahl.
Vill veta i vilka miljöer virus dör
Något man redan har lyckats med är att mäta storleken på viruspartiklar som orsakar covid-19, för att förstå var de kan smita in.
– De minsta viruspartiklarna kan färdas längre i luften och ta sig in längst ner i lungorna där de gör som mest skada. De större fastnar på vägen eller faller snabbt till marken, säger Sara Thuresson och tillägger att virus kan finnas i partiklar som är tillräckligt små för att smita in under kirurgmasker.
När man andas ut så dör en stor del av viruset. Men det finns inte mycket kunskap om vad som händer när virus går från en stabilt fuktig och varm miljö i kroppen till andra miljöer. En ökad förståelse för virus livaktighet kan i förlängningen leda till färre smittade på till exempel sjukhus.
– Jag vill veta mer om virus i föränderliga miljöer, i vilka miljöer virus överlever och när de dör, säger Jakob Löndahl.
TEXT: JENNY LOFTRUP
*mava, medicinsk akutsvårdsavdelning
