Hamid Akbarshahi och Ann Rosendahl vill motverka följderna av en inflammation i bukspottkörteln. Foto: Roger Lundholm.

Svår akut bukspottkörtelinflammation är ett tillstånd som kan leda till akut lungsvikt hos kritiskt sjuka patienter, vilket oftast kräver intensivvård och respiratorbehandling. Trots alla livräddande insatser är dödligheten mycket hög. Hamid Akbarshahi forskar för att förhindra att ämnen från bukspottkörteln vållar livshotande lungsvikt.

– Patienterna kan drabbas av lungskada till följd av en plötslig inflammation i bukspottkörteln.

Under den tidiga fasen ökar nivåerna av inflammatoriska proteiner i bukspottkörteln. Dessa kan sedan sprida sig till lungan, förklarar Hamid Akbarshahi, som är doktorand vid Biomedicinskt centrum BMC i Lund.

Triggar lungornas immunförsvar

– Där kan de inflammatoriska ämnena trigga igång lungornas immunförsvar med påföljd att patienten drabbas av en livshotande lungsvikt, fortsätter hans handledare, forskaren Ann Rosendahl.

Syftet med forskningen är att kartlägga underliggande kopplingar mellan de två sjukdomstillstånden och förhoppningsvis även hitta ett sätt att hindra ämnena att ta sig ut från bukspottkörteln till lungorna och vålla skada.

Intensivvård bättrar men botar inte

– Drygt 30 av 100 000 invånare i Sverige drabbas varje år av akut bukspottkörtelinflammation. De flesta drabbas lindrigt, men 15-20 procent får en svår form som ofta kräver intensivvård. Av dem dör var femte i lungsvikt. De som överlever kan däremot i stort återgå till ett normalt liv längre fram, förklarar Ann Rosendahl.

De patienter som drabbas kräver intensivvård under 10-14 dagar. Intensivvård, vilken är dyrbar, förbättrar tillståndet hos patienterna, men botar inte specifikt den underliggande orsaken till lungsvikten. Forskarna letar därför efter att hitta nya bättre vägar att behandla patienter med akut lungsvikt och rädda liv.

Ingen förhandsvarning en utmaning

Dock är en svårighet att sjukdomen slår till snabbt och utan någon förhandsvarning. Det har gjort den svårstuderad för forskningen. Tidigare forskning har dessutom begränsats på grund av brist på patientmaterial och bra modeller för att studera sjukdomsförloppet. Hamid Akbarshahi har arbetat med att ta fram en kliniskt relevant djurmodell – möss – för att testa möjliga behandlingar av andningssvikt.

– Genom att exempelvis minska utsöndringen av ett specifikt ämne som ”lockar” specialiserade vita blodkroppar ut i både bukspottkörtel och lungvävnaden försöker vi lugna inflammationen och därmed minska vävnadsskadan, förklarar han.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND