Varje sekund bildas miljoner nya blodkroppar i människokroppen. Dessa härstammar ursprungligen från blodstamceller som utvecklas under fosterstadiet. Men hur det går till när blodstamcellerna produceras är inte helt kartlagt. En forskargrupp vid Lunds universitet har nu upptäckt att signalmolekylen cAMP, spelar en viktig roll i bildandet av mänskligt blod under fosterutvecklingen.

Forskningsresultatet bidrar med en av pusselbitarna för att vi ska kunna producera blodstamceller i laboratoriet för behandling av olika cancerformer och blodsjukdomar.

– Molekylen cAMP finns i de flesta celltyper och har betydelse för flera viktiga biologiska processer – bland annat vår flykt- och kamprespons som styrs av adrenalinpåslag. Den här typen av adrenalinstyrda signaler verkar även vara nödvändiga för att stimulera specialiserade celler i embryot till att tillverka blod, förklarar Niels-Bjarne Woods, forskargruppsledare vid Institutionen för laboratoriemedicin.

Sedan tidigare vet man att specialiserade sk endotheliala celler som finns i fostret, kan omvandlas till blodstamceller. cAMP molekylen har tidigare visat sig vara betydelsefull vid tillverkningen av blodkärl hos vuxna individer. Men upptäckten att cAMP reglerar endotheliala celler i fostret och på så sätt påverkar blodproduktion är helt ny.

– Om adrenalintillförseln från cAMP ökar, produceras mer blod och tvärtom om adrenalinet sjunker så minskar cellernas blodproduktion, förklarar  Shobhit Saxena.

Forskargruppens studier är de första som gjorts på mänskligt blod och som visar på detta sammanhang.
Man upptäckte även att cAMP-molekylen inverkade positivt på blodcellernas miljö, genom att reducera DNA-skador från syreoxidation. Det vill säga att de känsliga blodcellerna till viss del skyddas från den syrerika miljön i kroppen av cAMP-moleylen.

– Utöver detta är cAMP-molekylen också inblandad i det som kallas molekylär ”homing”– det vill säga att ge rätt programmering så att blodstamcellerna hittar sin väg till benmärgen, vilket har positiva följder vid en benmärgstransplantation, avslutar Niels-Bjarne Woods.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Artikeln är tidigare publicerad av Lunds universitet