Tandvårdsrädsla kan ibland bero på tidigare sexuella övergrepp. Genom att vara uppmärksamma på signaler och fråga har tandvården möjlighet att hjälpa sina patienter. Det kan göras genom att lotsa dem vidare till professionell hjälp. Samtidigt är det också viktigt att bygga upp ett förtroende mellan tandläkare och patient och skapa en vårdsituation som upplevs som mindre hotfull.

Det hela började som en tanke att situationen i en tandläkarstol och ett övergrepp kan likna varandra.
Eva Wolf hade tidigare forskat på patienter med långvarig, svårförklarlig ansiktssmärta och då noterat att flera av dessa patienter hade blivit utsatta för övergrepp och att det även var vanligare med tandvårdsrädsla i denna grupp.

– Du sitter i en stol som fälls bakåt av en eller två, delvis maskerade, personer. När brickbordet dras över stolen och salivsugen sätts in – då är du fast, förklarar Eva Wolf, övertandläkare och forskare vid Malmö universitet.

Ett besök hos tandläkaren eller tandhygienisten kan därför väcka liknande försvarsmekanismer som i en övergreppssituation. För att bättre förstå dessa patienter utförde Eva Wolf en studie, där hon intervjuade 13 personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp och som visste med sig att detta hade tagit sig uttryck, bland annat som rädsla vid tandläkarbesök. Citaten nedan är hämtade från det insamlade intervjumaterialet.

Det hon bland annat lärde sig var att många utkämpar en inre kamp med sig själva. Mycket handlar om skam och skuld, men det kan också ta sig kroppsliga uttryck som att personen svettas, vägrar följa med i stolen när den fälls, vill skölja hela tiden och kan till och med bli aggressiv. Det är också vanligt att dessa patienter lämnar upprepade återbud eller att de kommer till mottagningen men avviker från väntrummet i sista stund.

Citat: När man ska sätta sig i stolen där så…, då börjar ju hela kroppen skaka. Och….., ja….alltså, de är ju snälla, men det känns ju som att jag är på väg till min avrättning.

Citat: Man ligger där och …, har inte kontroll. Det är som att… ens gränser är väggar, så att de liksom faller ihop.… Ja, som så klart har med övergreppssituation att göra… När någon går över ens gränser så är det precis som att: ”Okej, det tar inte stopp här. Utan det är bara rätt in.” Och det är den känslan.

En annan psykisk försvarsmekanism som en del patienter kan använda sig av är så kallad dissociation, att mentalt lämna sin kropp när det blir outhärdligt. Om patienten ligger stilla och på ytan verkar vara lugn kan tandläkaren felaktigt tro att allt är okej. Patienten kan gå med på vad som helst i en sådan situation.

– Om vi som tandläkare och tandhygienister i en sådan situation möjligen bidrar till att förstärka traumat vet vi inte idag, säger Eva Wolf. Vi behöver förstå detta bättre.

Citat: Till slut blir det så att jag måste sätta mig där men det, det blir ren, skär panik i hela mig. Då svartnar det, då stänger jag av liksom. […] Jag förflyttar mig själv därifrån, så det är bara min kropp som är kvar. Men hela mitt mentala, själsliga jag försvinner så att jag är inte närvarande.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att långt ifrån alla som lider av tandvårdsrädsla har blivit utsatta för övergrepp. För att hitta dem som blivit våldsutsatta är det viktigt att våga ställa frågan. Men många tandläkare och tandhygienister känner sig obekväma i situationen.

– Vi har faktiskt krav på oss från Socialstyrelsen att synliggöra våld genom att fråga. Men det är inte helt lätt, många vet inte hur de ska ställa frågan och inte heller vad de ska göra med svaret. Hos oss på Odontologiska fakulteten vid Malmö universitet ingår seminarier om våld och dess konsekvenser, men också diskussioner om att ställa frågan om våldsutsatthet, i utbildningen av studenter och det finns även planer på att personalen ska utbildas mer i dessa frågor.

Primära syftet med studien var att synliggöra våldet och kunna lotsa dessa personer till rätt behandling, till exempel psykologhjälp. Deltagarna fick berätta om besök i tandvården när de blir påminda om övergreppet och hur det har påverkat munhälsan, men också allmänhälsan och livet i övrigt. Vad som också framgick under intervjuerna, även om frågan inte ställdes, var vikten av rätt omhändertagande,
att möta patienten på dennes villkor.

– Tandläkare och tandhygienister har inget förtroendekapital hos denna patientgrupp och det måste därför byggas upp.

Citat: För det är ju ändå ni som bestämmer där inne. * Skratt * Om man säger så… Ja, på ett sätt så. Och får man ett okej där, då kan…, då blir det lite mer att då är det ju vi som bestämmer ihop på något sätt. Då är det ingen makt…ordning så. Nej. För där…, Då har man det där samtycket på något sätt. Ja, ja. Ehh… Att man…, man ger ett samtycke fortfarande. Då blir det inte ett övergrepp.

Det finns alltid en maktobalans i ett vårdmöte och kanske ännu mer vid ett tandläkarbesök när man ligger ner och då munnen upplevs som en mycket privat sfär av de flesta. Personer som utsatts för övergrepp har ofta ett stort kontrollbehov men känner sig maktlösa i tandläkarstolen vilket är mycket jobbigt för dem. Situationen måste göras förutsägbar.

– Att skapa en allians med patienten är viktigt och kan leda till en jämnare maktbalans och större förtroende. Det kan till exempel handla om att tandläkare och patient kommer överens om en signal,
en gräns som tandläkaren till varje pris måste respektera. För en del patienter kan det vara viktigt att varje steg i behandlingen förklaras i förväg medan andra inte vill veta. Det gäller att ge patientcentrerad vård på patientens villkor, avslutar Eva Wolf.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Citaten är hämtade från det insamlade intervjumaterialet.

 

Studien som omnämns i artikeln ovan har hittills resulterat i två vetenskapliga texter:

Dental care – an emotional and physical challenge for the sexually abused

Dental care of patients exposed to sexual abuse: Need for alliance between staff and patients.