VÄRLDSDAGEN FÖR SEPSIS. I Tyskland är både forskningsministern och hälsovårdsministern sepsisambassadörer. I USA, där 258 000 personer dör av sepsis årligen, har man utsett september till sepsis-månad. Men i Sverige är det inte många som hört talas om sepsis. Ändå är det relativt vanligt och drabbar till exempel nästan alltid patienter som genomgår cancerbehandling.

Idag, 13 september, är det internationella sepsisdagen.

– Det är egentligen ganska märkligt att så få hört talas om sepsis. Sjukdomen drabbar 30 miljoner människor i världen om året och 10 miljoner människor dör av det. Men diagnosmetoderna är bristfälliga och vi har inte mycket att sätta in som behandling, säger Adam Linder. Han är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och forskar vid Lunds universitet om sepsis.

Immunförsvaret överreagerar

Sepsis, eller blodförgiftning som vi ofta kallar det i vardagligt tal, är egentligen en reaktion i kroppen på en allvarlig infektion. När en infektion blir så allvarlig att immunförsvaret överreagerar, tappar kroppen kontrollen. Adam Linder liknar det vid ett land som angrips av en annan nation och som för att försvara sig släpper en atombomb i sin egen huvudstad. Fienden dör, men det gör även invånarna i staden.
– Vad vi tror, för vi vet för lite om sepsis, är att det inte är själva infektionen som dödar, utan infektionsförsvaret i kroppen, säger Adam Linder.
När kroppen drabbas av en infektion reagerar immunförsvaret med en rad olika händelser. Blodkropparna utsöndrar gifter för att ta kål på det som angriper kroppen, men dessvärre har denna process även en negativ påverkan på kroppens egna celler. Personen som drabbats av sepsis får dålig blodcirkulation. Hela kroppen angrips och om tillståndet inte hävs kan det gå illa.
– En lokal inflammation har plötsligt påverkat hela systemet. Så även om patienten från början drabbats av lunginflammation, kan man se de här förändringarna på andra ställen i systemet, som i hjärnan. Lunginflammationen var ursprungsproblemet, men nu kan patientens njurar helt plötsligt upphöra att fungera.

Svårt att upptäcka tidigt

När vården misstänker sepsis tar man odlingar från det ställe man tror infektionen sitter. Som vanligt vid infektioner är det viktigt att patienten får i sig vätska.

– Det kan gå snabbt. På ett par timmar kan en patient man tidigare inte uppfattat som sjuk vara livshotande sjuk eller till och med ha dött. Men ett svårt problem för vården är att det är svårt att definiera när infektionen börjar, säger Adam Linder.

För det är just det: sepsis är väldigt svårt att upptäcka tidigt. Symtomen är diffusa: lågt blodtryck, feber, hög puls, värk och förvirring. Med hjärtinfarkt har vården lyckats bättre. Tidigare låg dödligheten på cirka 50 procent, men tack vare att man identifierat symptomen och tränat allmänheten i att känna igen dessa har man lyckats förändra utgången rejält. Tack vare satsningar på forskning har man hittat biomarkörer och kan därför snabbt med hjälp av blodprov utesluta eller verifiera om patienten drabbats.

Vill öka kännedom om sepsis

Men vid sepsis finns i de flesta fall inga tydliga symptom, inga biomarkörer som gör att sjukvårdspersonalen får hjälp att avslöja sepsis. Adam Linder hoppas på en förändring, så att vården snabbare ska kunna ställa diagnos.

– Det finns studier som visar att för varje timme som går när patienten drabbats av sepsis ökar dödligheten med 7,5 procent. Tidig diagnos är helt avgörande, konstaterar Adam Linder.

Adam Linder skulle önska att vårdpersonal blev bättre på att informera patienterna om sepsis.

– Det är inte så vanligt att läkarna talar om att det är just det sepsis som patienten drabbats av. Många som drabbas lider även av andra sjukdomar. Därför är också kännedomen om sjukdomen låg i Sverige.

Drabbar många cancerpatienter

Hittills har det därför inte heller funnits patientföreningar, och det i sig gör att sepsis inte uppmärksammas som det borde, menar Adam Linder.

Nästan alla som genomgår en cancerbehandling får nämligen sepsis någon gång. Än så länge kan vi ge förebyggande antibiotika eller behandla relativt framgångsrikt, när vi upptäcker det i tid. Men det enda vi har att sätta in är vätska och antibiotika, och i takt med att bakterierna blir motståndskraftiga mot antibiotika förlorar vi det vapnet. Och då blir det på sikt även svårt att behandla cancer samt även att genomföra till synes enklare kirurgiska ingrepp.

Bristfällig statistik

Det finns idag ingen statistik över hur duktiga vården är i Sverige på att behandla sepsis. Internationellt har man sett att dödligheten minskat med 1,4 procent per år, mycket tack vare kampanjer för att öka medvetenheten hos vårdpersonal. Ett annat stort problem är att det inte forskas tillräckligt på sepsis.

– Sepsis är kraftigt underforskat, vilket är märkligt. Vi vet inte hur vanligt det är, vi kan inte diagnosticera det ordentligt och det finns inga effektiva behandlingar. Vi har heller ingen aning om vilka långtidskonsekvenser sepsis ger. Vi är ungefär där man stod vid hjärtinfarkter för 50 år sedan, säger Adam Linder.

Av: TOVE SMEDS
Bild bakterier: Dreamstime

Missa inte Sepsis – ett livshotande tillstånd. En hel tidning om sepsis!