Mellan 8000 och 10000 barn i Malmöområdet ska ingå i en stor undersökning som går ut på att fånga upp barn med autism vid en tidig ålder.

Undersökningen görs i samband med den ordinarie 30-månaderskontrollen på barnavårdscentralerna.

– Vi har tidigare haft ont om kunskaper om värdet av att behandla små barn med autism. Därför har det inte varit viktigt att ställa diagnosen tidigt, och de flesta barn har fått sin diagnos först vid drygt fem års ålder, förklarar psykologen Nils Haglund som också är doktorand i barn- och ungdomspsykiatri.

Tidig behandling kan ha god effekt

Nu däremot finns det studier som visar att en tidig, intensiv behandling av autism kan ge god effekt. Då blir det också viktigt med en tidig diagnos. 

– Om vi upptäcker fall av misstänkt autism när barnen är 2,5 år, och ytterligare undersökningar bekräftar att det verkligen är fråga om autism, så kan behandlingsprogrammet sättas igång redan innan barnen är tre år. Det handlar framför allt om att öva upp deras kommunikation och hindra dem från att bli alltför slutna i sig själva, säger Nils Haglund.

Utbildar föräldrar och personal

Behandlingsprogrammet omfattar omkring 15 timmar i veckan på förskolan och omkring 10 timmar i hemmet. Nils Haglund och hans medarbetare utbildar både föräldrarna och den berörda personalen i de metoder som ska användas, och har också regelbundna träffar med föräldrar och dagispersonal. 

När screeningen är slutförd hoppas forskarna kunna jämföra barn som börjat behandlas vid 3-4 års ålder, barn som börjat behandlas vid 5-6 års ålder och barn som inte fått någon extra behandling alls. En sådan jämförelse kan visa om behandlingen gett det resultat man hoppas på.

Screening på BVC

Screeningen utförs av särskilt utbildade BVC-sköterskor vid barnavårdscentralerna i Malmö och sydvästra sjukvårdsdistriktet (Trelleborg, Svedala och Vellinge). Man har hittills tittat på 6-700 barn och hittat fem-sex fall av misstänkt autism. 

Förekomsten av autism varierar mellan olika grupper. I Sverige är autism t.ex. sju gånger vanligare bland barn till mammor födda i Somalia och övriga Afrika söder om Sahara, än bland barn till svenska mammor. Enligt somalierna själva är sjukdomen däremot inte så vanlig i Somalia, vilket fått somliga att kalla autism för ”den svenska sjukan”.

Enligt en teori är det D-vitaminbrist som är orsaken. Även för infödda svenskar kan det vara svårt att via solen ta in tillräckligt med D-vitamin, och ännu svårare är det för människor med mörk hud och heltäckande kläder. 

– Men vi vet ännu inte säkert om den teorin stämmer. Genetiska faktorer spelar troligen en större roll, menar Nils Haglund. 

Han hoppas att screeningen ska kunna fånga upp inte bara tydliga fall av autism utan också mildare former av ”autismspektrumstörningar” som idag ofta blir sent upptäckta. 

Text: INGELA BJÖRCK

Nyhet från Lunds universitet 9 november 2011