En sällsynt blodgrupp är en blodgrupp som förekommer hos mindre än en procent av befolkningen i ett visst geografiskt område. Men vad är det egentligen som skiljer olika blodgrupper åt och vad har sjukvården för beredskap när en person med ovanligt blod behöver en transfusion? Och vad händer om personen skulle få fel blod?
Jill Storry, blodforskare vid Lunds universitet förklarar:
– Vi har proteiner som sitter på blodkroppens yta som i stort sett är likadana på alla människor. De har olika funktion – till exempel att skydda oss från bakterier och sjukdomar samt att transportera olika substanser in och ut ur cellen. I dessa proteiner finns små molekylära skillnader som kallas antigen. Det är dessa små ärftliga olikheter som avgör vilken blodgrupp du har. Totalt finns 346 blodgruppsantigener, eller blodgrupper, indelade i 36 blodgruppssystem. Genom att ta hänsyn till endast tre antigener vid en blodtransfusion, blodgrupperna A, B och RhD, täcker man in 98 procent av alla varianter. Då återstår två procent med mer sällsynta blodgrupper som kräver speciallösningar.
Orsaker till sällsynta blodgrupper
Att en blodgrupp är sällsynt kan bero på flera faktorer, så som arv, antigener och antikroppar. I vissa fall kan en sällsynt blodgrupp bero på att kroppen sedan tidigare har byggt antikroppar mot vissa antigen, som finns hos de flesta men som personen själv saknar. Det kan ha hänt att personen vid en tidigare blodtransfusion har fått felaktigt blod, eller varit gravid med ett barn som har pappans blodgrupp.
– Ibland blir det en riktig ”alfabetssoppa” av olika blodgruppskombinationer vilket gör det väldigt svårt att matcha rätt blod till patienten. Vi måste testa olika blodpåsar och typa dem för specifika antigener för att patienten ska få blod som passar.
Västerbottenområde har högre förekomst av unika blodgrupper
Sällsynta blodgrupper kan också bero på att ett protein på blodkroppen saknar ett antigen, som annars förekommer hos de flesta i befolkningen. Ett bra exempel på detta är blodgruppsantigenet Vel som en person på 1200 saknar. Forskargruppen i Lund har upptäckt en mutation på en gen som gör att vissa personer saknar proteinet SMIM1 på blodkroppens yta, vilket innebär att de blir Vel-negativa. Upptäckten av mutationen innebär att sjukvården nu på ett effektivt sätt kan screena för Velnegativa personer och undvika transfusionsreaktioner som för denna grupp är väldigt kraftiga.
– I Skåne har vi bara lyckats lokalisera tre blodgivare med denna ovanliga blodtyp. I ett område i Västerbotten utanför Umeå, finns en högre förekomst av personer med unika blodgrupper, däribland Vel-negativa. Eftersom blodgrupper ärvs och populationen här historiskt sett varit isolerad, har det blivit en överrepresentation av sällsynta blodgrupper i området.
Reaktioner vid fel blod vid blodtransfusion
Om man får en blodtransfusion med fel blod, kan det leda till en transfusionsreaktion. Reaktionen kan vara mild med endast lite förhöjd puls, eller kraftig så att blodcellerna går sönder och i värsta fall slutar det med döden. Vanligast är att kroppen transporterar de ”felaktiga” blodkropparna till mjälten där de bryts ner, vilket endast innebär att man inte får den önskade effekten att höja blodvärdet. Transfusionsreaktionen är beroende av patientens genetiska uppsättning men också på hur sjuk denne är och kan alltså skifta från person till person.
Donerat blod kan förvaras i kylskåp i upp till sex veckor. Eftersom det finns ett ständigt behov av blod så går det hela tiden åt och behöver normalt inte frysas ner. Men sällsynt blod fryser man för att använda när det blir ett akutfall. Blodgivare med ovanliga blodgrupper blir också erbjudna att ha en påse blod nedfrusen för egen räkning. För att kunna frysa blodet tillsätts en speciell vätska som sedan ”tvättas bort” när blodet ska användas. Kvaliteten påverkas inte utan blodet har precis samma egenskaper som färskt blod.
Allt viktigare med samarbete över landsgränserna vid sällsynta blodgrupper
Ibland finns inte ovanliga blodgrupper på det lokala sjukhuset och då får man vända sig till andra sjukhus eller leta utanför Sveriges gränser.
– Vi har möjlighet att söka i WHO:s databas för att se var i världen vi kan hitta rätt blodgrupp och få blodet skickat till oss. I Japan, Finland och delar av Afrika finns områden med sällsynta blodgrupper, vilket kan medföra en hel del pusslande när personer kommer till Sverige och behöver blod. Med ökad migration blir samarbetet över landsgränser viktigare och viktigare, avslutar Jill Storry.
TEXT: ÅSA HANSDOTTER
