I oktober 2021 publicerade vi en intervju om arbetet med att ta fram en systematisk Cochraneöversikt om insatser på arbetsplatser för att minska smittspridning av covid-19. Nu är den systematiska översikten klar och publicerad – och resultatet överraskade forskarna.

Det publiceras miljoner vetenskapliga artiklar varje år, och under pandemin kom det många tusentals som handlade om covid-19. Det är ingen lätt uppgift att hålla sig uppdaterad om resultaten i alla dessa. Systematiska översikter är då ett sätt att väga samman alla studier som genomförts inom ett specifikt område och ger en överblick över resultaten från dessa studier.

13 000 artiklar – 1 kunde inkluderas

Nyligen publicerades en sådan översikt kring studier som undersökt hur insatser på arbetsplatser minskat smittspridning av covid-19. Av mer än 13 000 genomgångna och publicerade vetenskapliga artiklar i ämnet kunde bara en studie inkluderas i översikten. Cochraneöversikten har letts av Matteo Bruschettini, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus.

–  Nästan ingen av studierna hade den studiedesign som krävs för att kunna ge svar på frågan om interventionen minskar risken för infektion av SARS-CoV-2 på arbetsplatser utanför hälso- och sjukvården. Det förvånade oss, säger Matteo Bruschettini, som även är föreståndare för Cochrane Sverige.

Länk till översiktsstudien ”Workplace interventions to reduce the risk of SARS‐CoV‐2 infection outside of healthcare settings”

Ni kunde bara inkludera en studie, kan det bero på att det kan vara etiskt problematiskt att fördela befolkningen till olika insatser för att minska smittspridningen?

– Det beror helt på vilken typ av insats som ska utvärderas. Det kan vara problematisk att randomisera, det vill säga att slumpmässigt fördela människor till olika grupper, där den ena gruppen informeras om covid-19-symtom och den andra inte. Eller att man inför en sjukfrånvaropolicy för personer med symtom i en grupp, medan den andra inte har samma policy.

Däremot menar Matteo Bruschettini att det skulle gå att genomföra interventioner som innebär att man ställer in arbetsrelaterade sociala aktiviteter som äger rum utanför arbetstid, eller inför enkelriktade passager på arbetsplatser.

– Sen ska man komma ihåg att vad som uppfattas som etiska problem skiljer sig åt mellan olika länder. Eftersom det inte varit krav på munskydd i Sverige hade det varit möjligt att genomföra en studie om sådana, men kanske inte i andra europeiska länder.

Så togs Cochraneöversikten fram

Från början hade 13 787 vetenskapliga artiklar lokaliserats som handlade om insatser på arbetsplatser för att hindra smittspridningen. Forskarna har utgått från studier som undersöker just arbetsplatser utanför hälso- och sjukvården (skolor, verkstäder, kollektivtrafik med mera). Varje publicerad vetenskaplig artikel granskades av två forskare, som undersökte om artiklarna omfattade de parametrar och hade den studiedesign som krävs för att utgöra ett tillräckligt kunskapsunderlag kring insatser på arbetsplatser, för att minska smittspridning av Covid-19. I de fall där forskarna tyckte olika fick ytterligare en forskare läsa artikeln.

Frågeställningen är avgörande

Matteo Bruschettini lyfter fram två anledningar till att endast en artikel kunde inkluderas. Den främsta orsaken har att göra med hur studierna genomförts.

– Vi har på förväg bestämt att vi endast ska inkludera studier i vilka deltagarna delades in i två grupper vid samma tillfälle. Det är viktigt för att man säkert ska kunna bedöma interventionens verkan. Detta är ännu viktigare under pandemin då vi vet att exempelvis immunitet, både naturlig och sådan vi får från vaccinerna, ändras över tid.

Den andra anledningen har att göra med avgränsningen i översikten; Cochrane-forskarna fokuserade på insatser som gjorts på arbetsplatser utanför hälso- och sjukvården.

Fakta systematiska översikter

Systematiska översikter ger en fördjupad och bred bild av kunskapsläget inom ett visst område. Det visar både vilken evidens som finns och kunskapsluckor där det behövs mer forskning.

1. Forskarna definierar först frågeställningen och hur de ska komma fram till svaret (protokoll).
   2. Därefter söker man i litteraturen efter studier som besvarar denna fråga.
   3. Genom att följa sitt protokoll väljer forskarna sedan ut de studier som ska ingå i den systematiska översikten.
   4. Studierna gås sedan igenom för att se om de möter de kriterier forskarna bakom översikten ställt upp i protokollet. Risk för snedvridning i studierna bedöms och värderas i varje enskild inkluderad artikel.

Källa SBU, läs mer här

Söker svar på extremt angelägna frågor

Forskarna kommer att fortsätta att uppdatera översikten framöver, med förhoppningen om att det tillkommer bättre designade studier som kan inkluderas. Då samarbetar man med andra Cochrane centers i Colombia, Danmark, Österrike, Sydafrika och med forskare i Storbritannien och Kanada. Matteo Bruschettini är även involverad i att ta fram en liknande systematisk översikt från Cochrane som undersöker vetenskapliga artiklar för insatser inom hälso- och sjukvården för att minska smittspridning.

– Dessa systematiska översikter är viktiga då de kan ge svar på frågor som är extremt angelägna för miljontals människor på arbetsplatser runt om i världen. Vi kunde identifiera två studier som inte hade avslutats i september 2021 och som framöver kan inkluderas i en uppföljning av översikten. Den ena bedömer nyttan med ansiktsskärm för att förhindra covidsmitta och den andra undersöker screening av covid-19 i skolor, säger Matteo Bruschettini.

Läs mer om kommande översiktsstudien om insatser inom hälso- och sjukvården här: ”Elimination, substitution, engineering, and administrative interventions to reduce the risk of SARS‐CoV‐2 infection in healthcare workers”

Text: TOVE SMEDS

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet

 

Fakta – studien som kunde inkluderas i Cochranes översiktsstudie

Den studie som kunde inkluderas i Cochranes översiktsstudie (om insatser på arbetsplatser för att minska smittspridningen av Covid-19) är publicerad i The Lancet. Forskarna undersökte hur effektivt det var att erbjuda dagliga tester till dem som varit i kontakt med personer som smittats av covid-19. Primärt tittade forskarna på frånvaron på grund av covid-19 och sekundärt undersökte man smittspridning i skolmiljön.

• Skolorna delades in i två grupper, en så kallad randomiserad klusterstudie.
• Forskarna undersökte hur effektivt det var att erbjuda dagliga tester till dem som varit i kontakt med personer som smittats av covid-19. Primärt tittade forskarna på frånvaron på grund av covid-19 och sekundärt undersökte man smittspridning i skolmiljön.
• Båda grupperna följde nationella riktlinjer: att två gånger i veckan testa sig med antigentest oavsett symtom.
• Kontrollgruppen: Individer som fick positivt svar fick självisolera sig omedelbart och genomgå PCR-test. Om en student eller lärare då fick positivt pcr-test uppmanades alla som de föregående 48 timmarna före provtagningen varit i kontakt med denna att självisolera sig under tio dagars tid.
• I interventionsgruppen erbjöds kontakterna i stället dagliga tester som ett alternativ till självisolering, förutsatt att personen var symtomfri och inte hade personer i hushållet som testat positivt för Covid-19. Vid negativt sådant svar fick dessa vara kvar i skolan.

Länk till den vetenskapliga artikeln i The Lancet: Daily testing for contacts of individuals with SARS-CoV-2 infection and attendance and SARS-CoV-2 transmission in English secondary schools and colleges: an open-label, cluster-randomised trial